Visserligen fanns bara två brödsorter, rostbröd eller bagels. Smörpaketen var de minsta jag sett, bara två gram, och enda påläggen att välja mellan var jordnötssmör eller philadelphiaost. Men där fanns fruktsallad, scrambled egg och bacon, korvar, färska jordgubbar och mer därtill. Till och med ett fat med bakverk. Just det är inte min grej till frukost, men gärna till eftermiddagskaffet.
Men hur få med sig pecanwienerbröden från frukostmatsalen? En tanke vi delade med fler uppenbarligen. Jag såg dem som tryckte ned mackor i byxorna där de måste ha förvandlats till brödsmulor i trånga fickor. Bananer och yoghurt gled ned i en och annan handväska.
Det var då en i ressällskapet fick idén att ta de stora pappmuggarna från kaffeautomaterna i lobbyn, muggar av take away-modell med plastlock, och fylla med godsaker i stället för det de är avsedda för och så på med locket. Ett enkelt sätt att lura personalen att tro att det var kaffe i muggarna. Sagt och gjort och det funkade perfekt redan första morgonen.
Några dagar senare, när man lärt sig rutinerna, visade det sig att det fanns ju ingen som helst anledning att smussla. Det var bara att be personalen om en kartong att ta med sig det man ville från frukosten. Ja, det fanns gäster som helt öppet bar iväg hela tallrikar med äggröra och korvar för att äta på rummet eller kanske i morgonsolen på takterrassen.
Men på nästa resa tar jag med en pappmugg med lock till frukosten, det kan ju finnas nåt gott att ta med.