â Jag har lyst fred, sĂ„ ni behöver inte oroa er, sĂ€ger kyrkoherden Annika Hansson Lindström innan vi fĂ„r kravla ner i hĂ„let.
Fram till nu har öppningen till gravkoret under TorsÄkers kyrkas torn varit igenmurat med 90 centimeter sten. Senast nÄgon var dÀr nere var sannolikt nÀr Gertrud Brandenburg begravdes Är 1738. I varsin silverbeprydd kista ligger hon och maken Georg Bernhard von Scheven, som dog tre Är tidigare.
Det Àr mörkt, kallt och lite fuktigt i det trÄnga utrymmet, men vÀggarna och kistorna kÀnns mÀrkligt vÀlbevarade.
â Det blir en speciell kĂ€nsla att gĂ„ in i ett gravrum pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet, man kĂ€nner en vĂ€ldig respekt, sĂ€ger Annika Hansson Lindström.
Det Àr i samband med en utvÀndig renovering av TorsÄkers kyrka som Frustuna församling passar pÄ att öppna tvÄ gravkor, nÀr man ÀndÄ har kompetenta hantverkare pÄ plats. Syftet Àr frÀmst att titta till konstruktionerna och undersöka om det finns fuktskador eller andra problem.
â NĂ€r jag hörde att vi skulle göra det hĂ€r sĂ„ bad jag om att fĂ„ vara med. Det Ă€r inte ofta man fĂ„r vara med om nĂ„got liknande, det var vĂ€ldigt hĂ€ftigt, sĂ€ger Mathias Belsby, projektledare pĂ„ firman Puts & tegel i Ărebro, som var den första som fick titta in i von Schevens gravkor pĂ„ nĂ€stan 300 Ă„r.
Byggnadsantikvarien Kalle Anderberg var ocksÄ pÄ plats för att hjÀlpa till med arbetet. För nÄgon som brinner för historiska byggnader var det hÀr sÄ klart en intressant dag pÄ jobbet.
â Man kĂ€nner nĂ„gon slags vördnad för de som Ă€r begravda, men ocksĂ„ en stor fascination inför det kulturhistoriska och den tidens seder. Det Ă€r blandade kĂ€nslor, sĂ€ger Kalle Anderberg.
Georg von Scheven adlades 1719 och lĂ€mnade efter sig en stor förmögenhet nĂ€r hon dog 1735. Han Ă€gde bland annat Sörby gĂ„rd intill TorsĂ„kers kyrka, Hall i ĂstertĂ€lje, Igelsta gĂ„rd och ett stenhus i gamla stan som i dag har adress Skeppsbron 16. Ăven uppe i kyrkorummet syns von Schevens slĂ€ktvapen pĂ„ flera stĂ€llen.
I det Rosanderska gravkoret, dÀr Nils Rosander (död 1858) med familj ligger begravda, mÀrks tidens tand tydligare. Utrymmet öppnades pÄ 80-talet för att undersöka strukturen, men sedan dess har flera av kistorna ruttnat sönder. Förloppet Àr trots allt helt naturligt, konstaterar kyrkoherden, och gravarna lÀmnas ifred och öppningen bommas igen sÄ snart man sÀkerstÀllt att byggnaden inte har nÄgra allvarliga skador.