När det startade 1990 var det en halvmara. Under åren fram till fjolårets 25-årsjubileum utvecklades det, halvmaran har ersatts av en kvartsmara, barnklasserna är flera och så har det tillkommit ett motionslopp över 5,1 kilometer.
Premiären kom mitt i en löpartrend när det startade nya lopp lite varstans i Sverige. Få har överlevt så länge som KK-joggen – som dessutom lockar nästan exakt lika många löpare varje år, 1 300.
– Även om det brukar vara en kenyan som är först över mållinjen är det här katrineholmarnas lopp. Och återvändarnas. Jag har inga exakta siffror men skulle gissa att 80 procent av deltagarna är från trakten, säger Mats Fredriksson.
Men det är en sanning som inte bara gäller löparna. Tävlingsledningen och de bortåt 200 funktionärerna med alla flaggvakter, starter, speaker, sjukvårdare, tävlingskansli och medaljutdelare, är också desamma varje år. I alla fall de flesta. Kerstin Odermatt och Mats Fredriksson har båda varit med från det första planeringsmötet och samtliga år sedan dess.
– Må så vara men jag har inte sett ett enda lopp, jag bygger ju banan, skrattar Mats.
Inför årets lopp, alltid tisdagen under Katrineholms-veckan som i år är 4 augusti, sker inga stora förändringar. Banan är densamma, från starten på torget, vid Trädgårdsgatan och nya vattentornet, Nyköpingsvägen och genom sjukhusparken till varvningen vid torget för slutslingan genom stadsparken, till Södra skolan och så Drottninggatan mot målet på torget. Exakt 10 549 meter.
– Sträckan är mätt och loppet sanktionerat av Svenska friidrottsförbundet, säger Mats.
– Visst skulle vi kunna hitta nya bansträckningar, genom Värmbol och på Norr. Men det är en trygghet med samma bana år efter åt. Då vet löparna exakt sina egna mellantider.
Apropå mellantider var det en nyhet förra året med en tidtagning vid sjukhuset.
– I år har vi inte lagt till någonting, men vi har heller inte tagit bort något, säger Mats.