Kuriren träffar Pernilla Larsson, DFK:s målvakt sedan 2003, och Anna Svalin, före detta spelare med närmare 20 år inom flick- och damfotbollen.
Målvakten Pernilla Larsson började spela i klubben 1999. Hon tror att jobbsituationen och att möjligheten att läsa vidare spelar in.
- Just här i kring finns det inte så mycket jobb eller plugg och då försvinner man härifrån, säger Larsson.
Hon har sedan hon själv gjorde debut i seniorlaget märkt att många slutade tidigare nu jämför med då.
- När jag började spela i A-laget vid 15-års ålder var det många äldre som var kvar och de var i 30-35 årsåldern, nu är jag den äldste i laget och jag är 26 år, det är ganska ungt tycker jag, säger Pernilla Larsson.
Varför slutar man tidigare nu?
- Det är annat som lockar som plugg och jobb.
Det gäller i ännu större utsträckning på de mindre orterna, tror Pernilla Larsson
- Om man tar Högsjö då hade man en stomme på orten som spelade och de hade kul ihop, men nu är det så att de som vill satsa flyttar till en annan stad i stället, säger DFK-målvakten.
Anna Svalin före detta Magnusson spelade 20 år i DFK Värmbol och lade av för 13 år sedan. På hennes tid fanns det ett juniorlag i klubben. Det gjorde att det blev en mjukare övergång från flicklaget till seniorlaget. Anna spelade i tre lag samtidigt ett tag: i flicklaget, juniorlaget och damlaget. Hon noterar att det inte finns inom damfotbollen i samma utsträckning i dag.
- Nu verkar det ha försvunnit, nu går man direkt från flicklaget till A-laget. Jag tror att steget kan vara för stort, det blir tuffare tag och man möter de som är större och starkare.
För att se orsaker till varför det blivit färre lag och spelare måste man också se till samhällsutvecklingen tror Anna Svalin. Det ser hon inte minst i jobbet som studievägledare inom Linköpings universitet.
- Nu behöver man högre utbildning för att få jobb och då måste man flytta och då slutar man att spela. I det avseendet tror jag att fler tjejer flyttar än killar från Katrineholm.
Finns det något hopp för damfotbollen?
- Det klart det gör, men det gäller att man är på tårna i klubbarna och hittar nya infallsvinklar för att möta hur samhället utvecklas.