DFK började matchen bra och skapade några halvfarliga tillfällen även om IFK var det klart bästa laget och hade bollen mest i inledningen. Men i 17:e minuten tog Agnes Pettersson ner bollen fint lurade bort sin back och placerade in bollen vid stolpen och överraskande nog var DFK i ledningen med 1–0.
– Det var inte riktigt rättvist då, men vi hade lagt upp spelet med en anfallare och att vi skulle försöka att kontra in något mål, sa tränaren Morgan Falk.
Hade DFK kunnat hålla 1–0-ledningen ett tag hade det kanske blivit lite nervöst hos motståndarna. Men det var här de olycksaliga tio minuterna kom. Mellan minut 18 och 28 small det tre gånger bakom Pernilla Larsson och 3–1 stod sig till halvtidsvilan. Målskyttar var Edina Begovic två gånger och Anne Danielsson en gång.
I andra halvlek blev det en total scenförändring. Matilda Plan tog steget upp och bildade tillsammans med Isadora Freberg ett tvåmannaanfall. Stöttade av ett löpvilligt mittfält tog DFK hand om taktpinnen. Faktum är att DFK var så värt ett reduceringsmål att även tillresta Nyköpingsbor på läktaren imponerades av division 2-laget.
Men DFK fick aldrig till den sista viktiga passningen eller avgörande skottet. I stället kunde IFK:s bästa spelare, den 17-åriga flicklandslagsspelaren Saosann Rammo göra 1–4 med tio minuter kvar att spela.
I DFK var många spelare väldigt bra i andra halvlek. Främst imponerades man av unga Maja Persson på mittbacken. Vilken pondus hon spelar med och vilket tillslag hon har på bollen! Den här kvällen var hon försvarets rese tillsammans med mer rutinerade Lisa Fäldt.
Matilda Plan växte i andra halvlek precis som alla löpvilliga mittfältare. Men det som främst skiljer de båda lagen åt är i mottagningar och direktpass. Här går det för långsamt och okontrollerat. Man tappar någon sekund vid mottagningarna och det är ofta tillräckligt för att bli av med bollen mot ett skickligare lag som IFK Nyköping.
Men DFK är ett ungt lag under utveckling och det här laget har framtiden för sig. Ett silver i DM är klart godkänt.