Tomas Larsson håller på att måla om huset när Kuriren kommer för att lämna över solstråletröjan. Han gillar att hålla sig sysselsatt, men yrkeslivet saknar han inte alls.
- Den största skillnaden är att telefonen är tyst nu, förr ringde den hela tiden. Men det är mycket som ska hinnas med som pensionär också. Man måste ju träffa alla andra pensionärer och fika, säger Tomas Larsson.
Han nominerades av grannen Anne-Christine Myhrberg som skriver att standarsvaret när man ber Tomas Larsson om hjälp är "klart jag fixar det" och att han alltid kommer med goda råd när man behöver det.
- Det var snällt av henne att säga så. Det klart man hjälper till när man ändå är hemma. Vi har bra grannsamverkan här i kvarteret. En extra hand är alltid uppskattad och nästa gång kanske det är jag som behöver hjälp med något, säger han.
Tomas Larsson berättar att han gärna stannar och pratar en stund med grannarna i kvarteret och att de känner varandra väl vid det här laget.
- Mig kommer man liksom inte undan. Jag går ikapp och morsar. Vill man vara i fred ska man inte bo i närheten av mig, säger Tomas Larsson och skrattar.
I sommar ska han måla klart huset och ta husvagnen för att hälsa på barnbarnet Theo i Huskvarna.
- Det är synd att man inte får träffa honom oftare, han bor ju en bit bort. Men det ska bli roligt att åka ner med husvagnen. Vi har bilat mycket genom åren och sett det mesta av Europa. Spanien är fint. Men forna Jugoslavien med Adriatiska havet var också otroligt vackert. Här hemma i Forssjö blir det inte så mycket bad. Men vi har en pool som jag brukar ligga och sprattla lite med benen i när andan faller på.
Tomas Larsson trivs. Både med tillvaron som pensionär och faktumet att det nu finns tid för eftertanke och allmänna betraktelser.
- Det är ett underbart liv. Förut jobbade jag jämt och han aldrig njuta ordentligt av till exempel årstidsväxlingar. Det här är jättehärligt.