På förskolorna och skolorna i Flens kommun pratas det upp mot 20 olika språk. Flera av förskolorna har avdelningar där 97 procent av barnen är flerspråkiga. Eskilstuna-Kuriren har tidigare skrivit om att Flens kommun får över 2 miljoner av Skolverket för att modersmålsutbildningen för nyanlända ska stärkas. I förskolan ska det genomföras sex insatser. Som grund för dessa ligger en språkkartläggning, vars syfte är att ringa in barns olika språk i vardagen.

– Språket är grunden till allt lärande. Det är så vi lär oss allt annat – som matematik och naturvetenskap. Därför måste vi satsa extra mycket på just språk, säger Kerstin Johansson, förskolechef i Flen.

– Språkkartläggningen visar tydligt hur många barn som är flerspråkiga. I dag handlar det inte om att barn är tvåspråkiga, utan flera talar kanske upp till fyra språk. Vi har frågat vårdnadshavarna för barnen vilka språk som talas, samt vilka traditioner som firas i hemmet. Många pedagoger har tyckt att detta har varit väldigt värdefullt, säger Kerstin Johansson.

Artikelbild

Jonas Karlsson är rektor för språkintroduktionsprogrammet och interkulturella enheten i Flen. Han arbetar med två stora projekt som ska förbättra modersmålsundervisningen i kommunen. Målet med satsningen är att eleverna ska nå högre resultat för att längre fram kunna komma ut på arbetsmarknaden, säger Jonas Karlsson

I många av projekten är pedagogerna i fokus. Detta då flera initiativ handlar om kompetensutveckling hos personal. Kerstin Johansson förklarar:

– Kompetensutveckling krävs för att kunna använda transspråkande i undervisning. Transspråkande innebär att alla språk som en elev talar ska användas i undervisningen. Vi vill hitta ett svar på frågan: hur ska vi arbeta med barn i lärandet när vi har kanske 16 olika språk på en avdelning?

– För att förbättra modersmålsstödet måste vi även utveckla våra interkulturella kunskaper och förhållningssätt i stort och framförallt i relation till barns språksocialisation. Det handlar bland annat om att pedagoger ska få kunskap om hur barn tar till sig språk i olika kulturer, säger Kerstin Johansson.

Språksocialisation handlar om hur ett samhälles normer påverkar hur ett barn lär sig språk. Barn kan lära och ta till sig språk på olika sätt. Olika bakgrund och kultur kan påverka hur föräldrar och vuxna pratar med barn.

Artikelbild

.Språket är grunden till allt lärande. Det är så vi lär oss allt annat - som matematik och naturvetenskap. Därför måste vi satsa extra mycket på just språk, säger Kerstin Johansson, förskolechef i Flens kommun.

– En pedagog som inte har denna interkulturella kunskap förstår inte varför barn med olika språkbakgrund reagerar olika och lär sig olika, säger Kerstin Johansson.

I arbetet med transspråkande har förskolorna börjat använda olika digitala verktyg, så kallade IKT. De digitala verktygen kan hjälpa till att möta en av de utmaningar som förskolorna i Flen möter: bristen på flerspråkig rekrytering. Enligt Kerstin Johansson är det svårt att hitta legitimerade lärare som är flerspråkiga. På de olika avdelningarna finns därför bland annat Polyglutt, ett inläsningsprogram som erbjuder digitala sagoböcker på olika språk. IKT-verktygen ska fungera som ett komplement till barnens modersmålsundervisning.

– För att de olika IKT-verktygen inte ska ligga orörda har vi anställt en ny tjänst på 20 procent. Hennes roll är att stödja alla avdelningar i de digitala verktygen. Blossa liv i verktygen och se till att de används. Motivera, inspirera och underlätta. Tjänsten har redan börjat och kommer att fortgå i ett och ett halvt år, säger Kerstin Johansson.

Vilka reaktioner har ni mött från personal?

– Det är ingen som har sagt ”varför ska vi ha det här”, utan i stället välkomnar de anställda projekten för de vill ha mer kunskap. Vi har många utmaningar och behöver tillgodogöra oss den kompetens som krävs för att möta olika kulturer, säger Kerstin Johansson.

Enligt Skolverket ska flerspråkiga barn i förskola och förskoleklasser få en möjlighet att utveckla såväl det svenska språket som sitt eller sina modersmål. När eleven går i grundskola, specialskola, sameskola eller grundsärskola har personen rätt att erbjudas undervisning i sitt modersmål. Detta gäller om minst en av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål. För att få tillgång till modersmålsundervisning bör eleven även prata språket hemma och ha grundläggande språkkunskaper.

Jonas Karlsson är rektor för språkintroduktionsprogrammet och interkulturella enheten i Flen. Han berättar om två insatser inom framförallt grundskolan som Flens kommun nu kommer att kunna genomföra med stöd från Skolverket.

– Ett av målen är att för en gångs skull få möjligheten att göra en ordentlig utredning och förstå hur vi bäst kan organisera modersmålsundervisningen i hela kommunen.

– Vi ska även centralisera modersmålsundervisningen och även hanteringen av alla ansökningar från de som ansöker om denna undervisning. Utöver detta kommer vi även arbeta för att kompetensutveckla lärare för modersmål. Men vi har inga ambitioner att skapa någon ny rikstäckande modell. Utan för oss handlar det om att möta våra behov och se vilken modell som passar oss bäst, säger Jonas Karlsson.

– Under 2017 kom det in 520 ansökningar. Sen är inte alla de ansökningarna aktuella då personer har lämnat kommunen, genom kanske utvisning eller omplacering. Våra insatser handlar om att vi ska kvalitetssäkra modersmålsundervisningen, inte öka antalet ansökningar, säger Jonas Karlsson.

I dag finns det i kommunens skolor runt 20 olika språk som talas. Jonas Karlsson förklarar att han då inte räknar med alla olika dialekter av exempelvis arabiska. Modersmålsundervisning är frivilligt och som vilket annat ämne i skolan - med kunskapskrav, kursplan och betyg från årskurs sex.

– Modersmålsundervisning kan vara ett ämne som några av eleverna kan klara av lite snabbare än andra ämnen. Samtidigt är det höga kunskapskrav för godkänt. Och trots att du har ett språk som ditt modersmål innebär det inte att du klarar av krav för att få godkänt. Och i dag kan vi tyvärr inte erbjuda undervisning i alla modersmål, säger Jonas Karlsson.

Vad är då möjligheten för de som talar ett språk där ni inte har modersmålslärare?

– Man kan få stöd utan att ha en lärare som kan ens språk. Vi har exempelvis digitala läromedel, som study.se. Här finns över 500 quiz på olika språk. Det kan även vara så att en elev är väldigt duktig i engelska. Då kan den personen få studiehandledning i engelska, säger Jonas Karlsson.

Vad är ert mål med de olika insatserna?

– Målet med satsningen är att eleverna ska nå högre resultat för att längre fram kunna komma ut på arbetsmarknaden. Ett annat mål är att eleverna självkänsla stärks och att de fortsätter att utveckla sitt språk, säger Jonas Karlsson.

– En annan aspekt är att vi skickar ut en viktig signal som säger att modersmål är viktigt för oss och för elevernas språkutveckling. Vi vill lyfta eleverna och sätta dem i fokus – ge dem en boost, avslutar Jonas Karlsson.