VÀnnerna Jwana Shashani, Sumeya Hassan, Fahimo Mohamoud och Kawsar Ibrahim ser fram emot den stora högtiden eid al-fitr, Àven om den blir coronanpassad i Är.
Moskén brukar vara extra vÀlbesökt under ramadan, men för tillfÀllet Àr den stÀngd. NÀr solen gÄr ner och ramadans fasta bryts kan man inte samlas dÀr som man brukar.
â I Ă„r kan vi bara vara med den nĂ€rmsta familjen, konstaterar Sumeya Hassan.
Det Àr med viss sorg för den egna situationen som hon och vÀnnerna Fahimo Mohamoud, Jwana Shashani och Kawsar Ibrahim talar, men framför allt oroar de sig för hur pandemin pÄverkar ensamma muslimer, som nykonverterade och ensamkommande.
â För dem brukar ramadan vara en vĂ€g in i en gemenskapen. I Ă„r finns inte den möjligheten, sĂ€ger Hassan.
Ramadan brukar Àven vara en tid dÄ man öppnar sitt hem vid iftar, det arabiska namnet för kvÀllens fastebrytande mÄltid.
â Man uppmanas att bjuda in familj, vĂ€nner och slĂ€kt för att bjuda pĂ„ mat, fika och umgĂ€nge, förklarar Jwana Shashani.
MÄnga lagar extra mycket mat för att lÀmna en del till moskén, som sedan dukar upp för de som vill Àta dÀr.
â Man brukar sitta och prata och Ă€ta tillsammans samtidigt som man vet att alla andra ocksĂ„ Ă€ter vid den tiden. Det Ă€r en vĂ€ldigt fin gemenskap, sĂ€ger Kawsar Ibrahim.
Flens moské hÄller stÀngt med anledning av pandemin.
De Àr alla studenter i 20-ÄrsÄldern och uppvuxna i Flen. De upplever att fastan har en ödmjukande effekt. Genom att inte Àta under dygnets ljusa timmar reflekterar de mycket över att tillgÄngen till mat inte Àr en sjÀlvklarhet för alla. De ser ramadan som renande, dels ur ett fysiskt perspektiv, dels genom att de under de fyra veckorna Àr sÄ fokuserade pÄ sin religion och dess budskap.
â Det Ă€r mycket i samhĂ€llet som tas för livet, men genom ramadan fĂ„r man en tankestĂ€llare som gör att man blir mer tacksam för det man har i livet. Det hjĂ€lper sinnet, sĂ€ger Jwana Shashani.
Ăven om fastandet i sig kan vara anstrĂ€ngande ser de fram emot ramadan som ger dem energi för resten av Ă„ret.
För den som kÀnner sig ensam under de muslimska högtiderna under corona tipsar Jwana Shashani, Sumeya Hassan, Fahimo Mohamoud och Kawsar Ibrahim om gemenskapen som kan finnas pÄ sociala medier.
â Ramadan Ă€r bra för sjĂ€len och hĂ€lsan. Man fĂ„r inte lyssna pĂ„ vad som helst eller sĂ€ga vad som helst, man tĂ€nker extra mycket pĂ„ religionen, sĂ€ger Sumeya Hassan och fortsĂ€tter:
â Det Ă€r ocksĂ„ roligt, för man gör det hĂ€r tillsammans med familjen och man kommer varandra extra nĂ€ra. Man Ă€ter tillsammans, man ber tillsammans i rad.
â Det skapar en gemenskap och man stöttar varandra, sĂ€ger Fahimo Mohamoud.
Ramadan avslutas med eid al-fitr och Ă€r den mest firade muslimska högtiden under Ă„ret. ĂndĂ„ har samtliga i kompisgĂ€nget erfarenheter av att mĂ„nga inte kĂ€nner till var vi befinner oss i den muslimska kalendern.
De har flera exempel pÄ kommentarer de har uppfattat som opÄlÀsta ("varför Àter du inte?"), arroganta ("vadÄ vara mer generös, Àr du inte det resten av Äret?") och stötande ("ska du inte Àta lite? Gud tittar inte nu!") Men ocksÄ det motsatta.
Imam Abduwahid Burale och moskéns kassör Dahir Ismail. Arkivbild.
Fahimo Mohamoud minns ett tillfÀlle frÄn förra Ärets ramadan dÄ hon arbetade under ramadan. Hon satt i rastrummet nÀr nÄgra av kollegorna kom in med vÀldoftande mat nÀr hennes mage ekade tom.
â En av dem fick syn pĂ„ mig och sa "oj just ja, du fastar. Vi ber om ursĂ€kt, vill du att vi tar bort maten"? Det kĂ€ndes vĂ€ldigt fint att de tĂ€nkte pĂ„ mig men det Ă€r klart att det var okej att de Ă„t.
De Àr alla överens om vikten av att kÀnna sig sedd, eftersom de ofta har upplevt det motsatta.
â Om man Ă€r ny pĂ„ jobbet och nĂ„gon uppmĂ€rksammar att det Ă€r ramadan och berĂ€ttar var det finns ett rum som man kan be i, till exempel, sĂ€ger Kawsar Ibrahim.