Bränderna lämnar inga större spår i Sörmland

De omfattande bränderna runt om i Sverige kommer få stora konsekvenser, men än så länge ser det inte ut att påverka sörmlänningarna. Bränderna lämnar störst avtryck hos skogsägare, som drabbas av stora ekonomiska förluster.

Vanja Strand, tillförordnad regionchef för Skogsstyrelsen region mitt, förklarar att största delen av den skog som brinner är så kallad virkesskog.

Artikelbild

| Kan få det jobbigt med mat.

– Det blir stora förluster för skogsägare som inte kommer kunna sälja sitt virke men det är för tidigt att spekulera i om det kommer bli en bristvara, säger Vanja Strand.

Bränderna kan medföra erosion och de brandhärjade områdena kommer vara farliga att beträda en lång tid framöver.

– Glödbränder kan fortsätta ända in i vinter, och leta sig ner under jord och till rotsystem, säger Vanja Strand.

Just nu sprider sig bränderna norrut, men även nästa vecka ser ut att präglas av höga temperaturer och hög brandrisk i Sörmland.

Artikelbild

Skördeprognosen – den sämsta på över 25 år.

All skogsverksamhet står stilla

I stora delar av landet är det så torrt i skogen att markberedningen helt har lagts ner och all skogsverksamhet står stilla för att arbetet kan orsaka gnistor.

– Det påverkar virkesflödena till industrin. Det svenska systemet bygger på att man kan ha ett jämt flöde till sågverk och massaindustrier, men flödet rullar inte som det ska, säger Sven-Erik Hammar, ordförande för LRF Skogsägarna.

Torkan påverkar också planteringen av träd och skog. Dels går det inte att plantera och dels riskerar de plantor som redan är satta att torka ut och dö.

– Det finns en stor oro hos alla skogsägare, kommer deras plantor att överleva? Säger Sven-Erik Hammar.

Även i den redan levande skogen blir tillväxten i och med torkan begränsad.

I dagsläget avbryter man fortsatt plantering av skog och även höstplanteringen kommer bli besvärlig. Enligt LRF är cirka en miljon plantor kasserade.

Regnfattigt Sverige kan ge högre elpriser

Vattenkraften stod för ungefär 40 procent av den svenska elproduktionen 2017, enligt en färsk rapport från Svenska kraftnät. Kärnkraften stod för 38 procent och vindkraft för 11 procent. Om den svåra torkan som råder i Sverige fortsätter, kommer elpriserna att gå upp. Det spår Vattenfalls vd Magnus Hall i samband med en delårsrapport, enligt TT.

– Om det fortsätter så här kommer priset ligga kvar på en väldigt hög nivå. Det blir helt enkelt brist på vatten i systemet i förhållande till behovet. Då går priset upp, säger chefen för det statliga kraftbolaget.

Annika Johannesson, kommunikatör vid Energiföretagen, är inne på samma linje men förklarar att det är komplext.

– Ja, om allt är oförändrat så skulle förmodligen elpriset gå upp men det är inte tvärsäkert, säger hon.

– Det beror på hur mycket andra kraftslagen kan gå in och vad det finns för möjligheter där.

Kommer det mycket regn så fylls magasinen på och då förändras läget.

– Men det är inte tvärsäkert att det blir låga priser när magasinen är fyllda heller, säger hon.

Elpriserna styr av en europeisk marknad med 13 länder, där många faktorer påverkar priset. Som exempel har våra grannar Norge stor produktion av vattenkraft och Danmark producerar mycket el från vindkraftverk. Var och hur mycket det blåser och regnar i Europa spelar alltså stor roll.

Högre priser på bröd och öl är att vänta

En blöt höst, följd av vårens torka och värme som fortsatt under sommaren, har gjort att årets skörd av spannmål är kraftigt minskad. Lantbrukskooperativet Lantmännens skördeprognos för i år visar på de lägsta siffrorna sedan 1992. Det innebär att Sverige i år inte är självförsörjande på spannmål. Detta leder också till att konsumenter kommer få räkna med högre priser i butik på exempelvis bröd och öl.

– Spannmålsproduktionen i Sverige är en relativt liten del av marknaden. Men vädersituationen vi har nu drabbar hela Östersjöområdet med en minskad produktion. Därför stiger priserna. Vi har haft en prisuppgång på runt tjugo procent de senaste tre månaderna, säger Mikael Jeppsson, chef för spannmålsenheten, Lantmännen Lantbruk

Vanligtvis exporterar Sverige spannmål, men extremvärmen gör nu att man i stället måste importera, vilket gör att kostnader för frakt och hantering också driver upp priserna.

För de lantbrukare som odlar spannmål slår torkan hårt.

– Det är jätteallvarligt. Man kan tänka sig att man tar bort 35 procent av sina intäkter och kanske ökar kostnaderna med 15 procent. Många mår jättedåligt av detta.

Hur priserna kommer påverka kunden i butik är i nuläget oklart. På Ica vet man ännu inte hur priserna i butiken kommer ändras och Coop säger att de inte vet svaret förrän till hösten.

Risk för allvarlig foderbrist i vinter

Just nu handlar mycket om att hitta sommarbete till de sörmländska djuren, men i höst och vinter väntar nästa problem när det gäller att hitta foder.

– En annan sak som är allvarlig är att den första vallskörden, det grovfoder som används under höst, vinter och vår blev dålig. Normalt blir det två, tre skördar, men när det inte regnar så växer det inte. Betet är det akuta nu, men torkan kan få långsiktiga konsekvenser också, säger Johan Varenius, landsbygdsdirektör på länsstyrelsen Södermanlands län.

Han berättar att det finns några foderlager då förra årets skörd också var dålig.

– Därför är det en väldigt allvarlig situation. Finns det inte mat till djuren – då kan lantbrukare tvingas avliva dem. Det här får långsiktiga konsekvenser för djurägarna då det exempelvis blir få kalvar, säger Varenius.

Jordbruksverket har tidigare sagt att den första vallskörden gett 50–70 procent jämfört med ett vanligt år. Den andra skörden gav bara 0–30 procent att den tredje och kommande skörden är i fara.

Vissa lantbrukare använder redan i dag vinterns foderlager.

Svenskt kött kan bli en bristvara

Både slaktare och lokala handlare har flaggat för att det eventuellt kommer bli brist på kött till vintern i och med den nödslakt som lantbrukare tvingats till. Lantbrukarnas riksförbund bekräftar bilden och menar att extraordinära situationer som torkan påverkar tillgången på kött.

– Vi kan se att det riskerar att bli för mycket kött nu och att det på längre sikt kan bli en brist, säger Åsa Odell, vice ordförande för LRF.

Åsa menar vidare att vi kommer kunna köpa svenskt kött i vinter men att lantbrukare och djurägare nu snabbt måste få tag på foder till djuren så att de kan hållas vid liv. När lantbrukare inte kan odla foder på sin egen gård blir det genast dyrare, och en kostnad som är svår att bära för enskilda lantbrukare.

– Om vi ska klara det här på ett bra sätt måste vi ha tillräckligt bra köttpriser. Det värsta som kan hända nu är att priserna sjunker, säger Åsa Odell.

Odell menar också att om situationen inte balanseras på ett bra sätt kan vi tvingas till att importera mer kött.

lrf