• Båvens spinnhus säljer också stickat. Av egenproducerat garn naturligtvis. Foto:
  • Marianne Fröberg och hennes medarbetare i Båvens spinnhus utsågs 2014 till Årets företagare i Sparreholm. Foto:
  • Enligt lag måste får klippas minst en gång om året, men de mår bäst av att klippas två gånger per år. I dag kastas nästan all ull. Att göra det lättare för fårägare att ta vara på ullen bakgrunden till Båvens spinnhus. Marianne Fröberg guidar grupper, Åsa Nordqvist och Kerstin Karlén är företagets två anställda. Foto:
  • Stickade modeller ska ge Båvens spinnhus besökare inspiration. Foto:
  • Ullens egenskaper värmer gott i stickad form. Foto:
  • Marianne Fröberg visar hur ullen ser ut när den är tvättad, torkad och kardad. Foto:
  • En maskin matar ut långa remsor av ull som ska spinnas till en tråd. Foto:
  • "Förtråden" slingrar sig ner i papperscylindrar. Foto:
  • Med vana fingrar fixar Kerstin Karlén tråden som gått av. Foto:
1/

De spinner vidare på slumpens vägar

Sparreholm
Slumpens vägar är outgrundliga. Via stickkafé, växtfärgningskurs och ett svenskt överflöd av ull föddes ett spinneri i Sparreholm.

– Jag gick på ett stickkafé i Skebokvarn för att få nya vänner när jag flyttade permanent till mitt sommarboende utanför Sparreholm, berättar Marianne Fröberg.

Hon fick vänner, skulle vara med på en växtfärgningskurs och ville ha eget ullgarn att färga. En granne hade får. Och Marianne Fröberg fick ull som grannen annars hade slängt. Men när hon skulle lämna in det på ett spinneri blev det nobben. Minsta mängd var 40 kg, och det är väldigt, väldigt mycket ull. Dessutom var väntetiden två år.

Marianne Fröberg och hennes handarbetsvänner såg en marknad. Och förstod att mängder av ull slängdes.

– I Sörmland finns cirka 27 000 får som klipps minst en gång om året. I dag kastas nästan 90 procent av all ull. Det vill vi också ändra på. All ull går att använda, men till olika saker. Ull från köttraser fungerar inte så bra till garn men är desto bättre som stoppning i kuddar och täcken. När konstfibrerna började komma på 60-talet tappade vi kunskapen om ull. I dag ligger det i tiden med naturmaterial och närproducerat, många betalar gärna för det, säger Marianne Fröberg.

Handarbetsvännerna lärde mer, gjorde förstudier, jagade pengar och fick en mentor. Till slut var projektet i hamn och Båvens spinnhus föddes för fem år sedan, och för tre år sedan kom maskinerna. Sedan har de fortsatt att lära. Hur maskinerna fungerar, hur ull fungerar, och hur man driver ett spinneri.

På Båvens spinnhus kan man lämna in även mindre partier ull. Två anställda finns, Kerstin Karlén och Åsa Nordqvist, som får mycket hjälp i arbetet av volontärer.

– Ull kan vara tråkig och argsint men är alltid spännande att jobba med. Alla partier är olika, säger Kerstin Karlén.

– Jobbet är en konstant problemlösning för att vi ska kunna leverera ett vackert garn som är fint och jämnt, säger Åsa Nordqvist.

Lite förenklat så lämnar kunden in råull som går igenom en process med tio maskiner. Den rensas, tvättas, torkas, kardas och dras isär så att det till slut blir små lätta moln av ull. Ullmolnen dras ut till långa remsor, en förtråd, som spinns till en tråd. Garnet tvinnas av en, två, tre eller fyra trådar beroende på vad det ska användas till.

Lönspinning, där kunden lämnar in råull och får tillbaka garn, står för 80 procent av verksamheten. Under en dag produceras fyra, fem kilo färdigt garn. Båvens spinnhus köper också in egen ull och säljer garn, och producerar ullprodukter som stickade tröjor, vantar och sockor, tovade sittunderlag och vävda mattor.

Målet för Båvens spinnhus är inte att göra det stora klippet utan att ge fårägare ytterligare ett ben att stå på.

– Fåren håller landskapet öppet, fåren blir till kött, och vi kan hjälpa till att ta hand om ullen, säger Marianne Fröberg.

Resan har bara börjat, men Marianne Fröberg är delägare i ett spinneri och har skaffat får, 17 till antalet.

– Värmlandsfår så att jag får brun och svart ull, och dalapälsfår så att jag får vit ull. Och vänner har jag hur många som helst nu.

Båvens spinnhus

Stiftades av Gunilla Jacobsson, Marianne Fröberg, Björn Nyström, Kerstin Karlén och Marianne Werner Sundström.

Den ekonomiska föreningen omvandlades till ett aktiebolag och idag finns cirka 60 aktieägare.

Tar emot råull från får, men även ull från alpacka, kamel och mohairget

Båvens spinnhus erbjuder guidade turer, har kursverksamhet, och producerar egna ullprodukter

Ulligast i världen

Det land som har flest får är Kina, där fanns 134 miljoner får år 2010. Tvåa är Indien med 74 miljoner får, och trea Australien med 68 miljoner. I Sverige räknade man 2010 med att det fanns 565 000 får, vilket placerar Sverige på plats 97. Källa: jordbruksverket.se

Spinnhus

Förbättrings- och straffanstalter för kvinnor som fanns mellan 1724 och 1825 där de fängslade fick ägna sig åt att spinna garn.

Sexualmoralen hård mot kvinnor under denna tid och många av kvinnorna som placerades på spinnhus var anklagade för prostitution. För en kvinna räckte det med att hon ansågs vara liderlig för att hon skulle betraktas som prostituerad och fängslas. (För männen innebar det inte fängelsestraff att leva ett liderligt liv)

Att spinningen av ullgarn utfördes av prostituerade gav yrket låg status, vilket fick till följd att Sverige inte var självförsörjande på ullgarn till kläder.

Källa: Wikipedia