En riskfylld flykt över havet, där döden ständigt flåsar i nacken. En flykt där den lilla pojken hör barn ropa efter sin mamma och pappa, utan att få något svar.
"Finns de på riktigt?" frågar sonen.
Ja. Storebror försöker förklara, även om han också har svårt att fatta siffrorna i faktatexten på slutet: förra året kom 160 000 asylsökande till Sverige. Och flyktingvågen fortsätter. I början av året kom 2 000 flyktingar i veckan.
Storebror försöker räkna. Siffrorna blir snabbt stora.
Hittills i år har nu 20 000 asylsökande nått vårt land. Människor som likt pappan, mamman och pojken tvingats lämna sina vanliga liv.
"Ja, de finns på riktigt", säger jag och berättar om en av familjerna jag träffade förra hösten då vi på Katrineholms-Kuriren tillsammans med Röda Korset i Katrineholm samlade in runt 200 personer som önskar en språkvän, men det finns bara ett femtontal att tillgå.
"Jag fick ett nytt land", säger pojken i boken.
Barnen undrar hur det gick för familjen i Vingåker? Har de fått stanna? Har de ett nytt liv? Jag vet inte. Kanske väntar de fortfarande på svar. Många av dem som kom till Sverige förra hösten väntar ännu på att deras asylansökningar ska avgöras och i dagens verklighet får 48 procent av ansökningarna i EU-länder avslag.
De finns på riktigt.