Som liten ville Helena Pettersson bli bonde och nÀr kÀrleken till sambon Stefan Andersson tog henne frÄn Stockholm till Björkvik för nio Är sen, sÄ började idén om egna höns att gro. För snart ett Är sen fick hon möjlighet att lÄna ett hönshus pÄ gÄrden och dÄ gjorde hon slag i saken.
â Det Ă€r lagom mycket jobb och det Ă€r trivsamt. Jag gillar matlagning och vill ha egna Ă€gg. De Ă€r godare ocksĂ„, sĂ€ger Helena Pettersson.
HÀlften av kycklingarna var tuppar och för att fÄ en harmonisk grupp sÄ har hon minskat antalet tuppar och för tillfÀllet finns bara tupparna Hasse, Sören och Fredrico kvar. Men mÄlet Àr att bara ha en tupp kvar till de 11 hönorna. Inne i hönshuset finns det reden dÀr hönorna lÀgger Àgg och ruvar, lÄnga pinnar att sitta pÄ och vÀrmelampor. Maten som serveras Àr spannmÄl, vissa matrester och snÀckskal för att Àggen ska fÄ tjockt skal. Hönsen kan vÀlja att gÄ ut i en rastgÄrd med ordentliga nÀt omgÀrdat av elstÀngsel för att undvika rÀvangrepp. De fÄr ocksÄ gÄ omkring fritt pÄ gÄrden nÀr Helena Àr hemma och kan hÄlla ett vakande öga.
â Jag Ă€r sömmerska och just nu syr jag gardiner till offentliga miljöer i Stockholm. DĂ„ Ă€r det skönt att koppla av med en paus och gĂ„ ut och titta till hönsen.
Varje dag levererar hönsen sex bruna Àgg med stor gula och det tÀcker husbehovet och rÀcker ocksÄ till nÄgra bekanta. Gödslet tas om hand och ser till att grödorna i kökstrÀdgÄrden vÀxer bÀttre. Det tog nÀstan ett halvÄr frÄn att de jÀttesöta smÄ kycklingarna anlÀnde till den dagen dÄ det första Àgget lÄg dÀr i halmen.
- Jag blev jÀtteglad och sprang in i huset och berÀttade för min sambo. Det var ju som vÀrsta presenten.