Tillhör du dem som åker runt och jämför priser innan du tankar? Åk inte för långt och gasa inte för mycket i så fall. Den eventuella besparingen är nämligen marginell i flera av Sörmlands kommuner.

I torsdags eftermiddag kostade den billigaste 95-oktaniga bensinen i Sörmland 65 öre mindre per liter än den dyraste.

Mest gick det att spara för den som tankande i Katrineholm där det skiljde just 65 öre. Differensen mellan lägst och högst varierade annars mellan 10 och 28 öre i de andra kommunerna.

Artikelbild

Vart femte tankställe kan vara borta om tio år befarar man inom branschen.

Den som tankade 50 liter 95 oktanig bensin på den billigaste macken sparade 32,50 kronor jämfört med den som tankade på dyraste tankstället.

Varför är då prisskillnaderna så små, har oljebolagen en hemlig överenskommelse?

Arvid Fredenberg, chefsekonom på Konkurrensverket, har tidigare förklarat:

– Det är en av de vanligaste frågorna vi får på Konkurrensverket. Svaret är att på bensinmarknaden är det lätt för företagen att observera varandras pris, det är bara att titta på skylten på andra sidan gatan, och då följer de varandra i sin prissättning. Det är inte en kartell.

Artikelbild

Skattehöjningen vid årsskiftet märks verkligen på priset, anser Kuong Na, som försöker tanka på det för dagen billigaste stället.

Mer en "Följa John-lek" än något fuffens alltså.

– Bolagen har en väldigt strukturerad konkurrensanalys. Man har stenkoll på konkurrenterna så gott tekniken och organisationen medger, säger Robert Dimmlich, vd för den ideella föreningen Svensk Bensinhandel, som organiserar och företräder cirka 1300 bensinhandlare.

Bensinkrig, som det stora 2007, blir allt mer ovanliga trots att den teoretiska möjligheten finns. Bruttomarginalen, den del av bensinpriset som oljebolagen (inte detaljisten/bensinhandlaren) får, har nämligen ökat.

2008 kunde oljebolagen stoppa 85 öre i fickan för varje tankad liter. 2016 var förtjänsten 1,42.

Detaljisterna, det vill säga mackägarna säljer oftast drivmedlen på kommission eller via ett strikt villkorat franchiseförhållande. Hos den gruppen är förtjänsten fortsatt ringa.

Robert Dimmlich på Svensk Bensinhandel igen:

– Förtjänsten för detaljister, oavsett ägandeform, ligger på ungefär en procent. Det innebär att man just nu tjänar cirka 14-15 öre per såld liter. Mackägaren tjänar betydligt bättre på att sälja en kopp kaffe än en full tank, säger Dimmlich.

Hur stora är intäkterna på drivmedel på en medelstor mack i en medelstor stad?

– Spannet är stort men en genomsnittsstation säljer ungefär 2,5 miljoner liter per år (bensin och diesel). Räknat på ett literpris på 14 kronor blir intäkten i genomsnitt 350000 kronor per år. Jag vill inte redovisa exakta siffror men merparten av våra medlemmar har inget överskott av drivmedelshanteringen. Men den är en förutsättning för att kunna bedriva den övriga affären.

"Den övriga affären", det vill säga butiksförsäljningen är helt avgörande.

– Utan drivmedel på våra stationer så får vi heller inga kunder som går in och köper korv, kaffe eller snus. I detaljistledet benämns drivmedel som ”kunddragare”. En större mack har i dag cirka tusen kundbesök. Utan drivmedel skulle den siffran minska radikalt.

Han är övertygad om att de bemannande stationerna måste utvecklas för att överleva.

– Avgörande blir butikskoncepten och vi lär se allt större betoning på mat och kringtjänster som bud- och pakethantering. Jag tror att bensinstationen kan bli en framtida konkurrent till den lokala pizzerian eller kinakrogen. Det gäller att få folk att bära hem lagad mat från en bensinmack, och där är vi inte riktigt än.