En fråga som ställs i kölvattnet av utpressningshärvan, där två män misstänks ha spelat bort miljonbelopp, är den om bankens ansvar. Bör inte bankerna reagera, när personer utan inkomst, plötsligt har miljoner på sina konton?

Men polisförhör vittnar om att bankpersonalen faktiskt både agerade och slog larm ganska tidigt.

Till att börja med använde 40-åringen sitt eget konto i Sörmlands sparbank. Utpressningen tycks ha börjat ganska snart efter att en 35-årig släkting till den kvinnliga företagare som utpressats, dömdes för vapenbrott under våren 2015. Bankpersonal säger i polisförhör att kvinnan ofta ringde och bad banken föra över pengar, 5 000 eller 10 000 kronor, till 40-åringens konto. Men redan under sommaren 2015 såg bankpersonalen ett mönster i överföringarna och att pengarna gick vidare till spelbolag.

"Men när jag upptäckte att det här skedde och att det inte kändes rätt var pengarna sen tog vägen, då ringde jag och sa att vi kan inte vara behjälpliga med det här längre, varpå kunden själv sen har gjort överföringar", säger bankpersonal i polisförhör. På grund av banksekretessen kunde inte personalen berätta för kvinnan att hennes pengar hamnade hos spelbolag. Personalen tog upp frågan med chefer, men fick inget gehör: "vi slog larm och tyckte att det här… så vi pratade med säkerhetschef och företagschef men fick inget gehör för det då", säger de till polisen.

Personalen reagerade på transaktionerna, men dåvarande cheferna tyckte enligt förhören inte att banken skulle agera. Hur ser ni på de uppgifterna idag?

‒Enligt lag får vi inte kommentera uppgifter som rör en enskild kund. Vi får inte ens bekräfta att någon är kund i banken, säger Liselott Florén, kommunikationsdirektör vid Sörmlands sparbank, som gärna vill uttrycka sin och bankens sympati med brottsoffren.

Hade utpressningen kunnat stoppas tidigare, om banken agerat, tror ni?

Lagen är tydlig – vi får inte kommentera om vi agerat eller på vilket sätt.

Fanns det och finns det tillräckliga system i banken för att följa penningtvättsdirektiven?

Vi följer alla lagar och regler som gäller vid varje given tidpunkt. Finansinspektionen har granskat hur vi följer penningtvättsdirektivet och hade inga anmärkningar, säger Liselott Florén.

Finansinspektionen kan inte kommentera enskilda ärenden och är heller inte insatta i just detta ärende. Men Joachim Rusz från penningtvättsavdelningen på inspektionen säger att skyldighet för banken att rapportera misstänkta transaktioner till Finanspolisen har funnits sedan 2009. Penningtvättslagen skärptes senast i augusti 2017, men fanns även 2015.

‒Det finns inga beloppsgränser för när de ska rapportera. Penningtvätt och särskilt finansiering av terrorism kan handla om små belopp. Det handlar om att se avvikelser i beteendet från kunden. Hade det funnits beloppsgränser hade kriminella som kan regelverket sett till att lägga sig under gränserna.

Bankerna ska ha kundkännedom, veta vem kunden är och även ha kännedom om "syfte och art", för att kunna se avvikelserna.

‒Enkelt förklarat kan det beskrivas som att det är en uppskattning av vad man kan förvänta sig av kunden, till exempel vilka belopp kan man förvänta sig, säger Joachim Rusz.