Han skulle helst se att Katrineholm fått spela i söderallsvenskan. När Tillberga försvann och fyra division 1-lag flyttats upp i norrgruppen riskerar den att bli urholkad och lite mer förutsägbar än förra säsongen.
Andreas Staaf har ett finmaskigt kontaktnät i Sverige. Som ung landslagsspelare hade han Franco Bergman som förbundskapten. Under åren i Örebro spelade han ihop med en av svensk bandys giganter Stefan "Lillis" Jonsson.
– Jag har använt mina kontakter under hösten och ringt runt och lyssnat av läget hos våra motståndare.
Det är inga rapporter som skrämmer.
– Jag såg en video med premiärmotståndaren Köpings DM-match mot Nitro/Nora. Det räcker. Jag behöver inte scouta Köping mer, säger Andreas Staaf.
Det kan låta kaxigt, men är också ett svar på hur mycket han tror på sitt eget lag och en ny speluppbyggnad.
– Framför allt har vi ett tempo som ingen motståndare vill ha i 90 minuter, säger Andreas Staaf.
I flera av träningsmatcherna har han också fått ett annat viktigt kvitto – KVBS ger aldrig bort några ytor.
– Luckorna är få och det märks mest på att så många lag tvingats lyfta lyror för att få undan bollen från sitt eget straffområde.
När allvaret äntligen börjar blir det med samma rutiner inför varje match. Samling två timmar före, en kort genomgång och sedan individuell uppvärmning.
– Det går inte att fuska i någon detalj. Men jag är så trygg att jag vågar säga att vi inte ska vara beroende av fasta situationer för att vinna matcher i vinter.
Ett avgörande i serien tror han kommer en bit in i januari, med Tellus borta, Unik hemma och Haparanda/Tornio hemma på åtta dagar.