• Enligt FN:s globala utvecklingsmål ska världssvält och undernäring utrotas till år 2030. Foto:
  • Bonden Ibrahim Ahmat Abakar planterar grönsaker i tidigare helt uttorkad jordbruksmark. Han och de andra bönderna i byn Malanga i östra Tchad har deltagit i ett program för att restaurera en vattendamm, som ska hjälpa dem att odla den svårt uttorkade jorden. Foto:
  • Somalia hamnade 2017 i en nödsituation i samband med en kraftig och långdragen torka. FN larmade om risk för svält och många av dem som drabbades värst var barn. Tiotusentals barn led då av svår undernäring. Bilden är från staden Wajid. Foto:
1/

WFP: Var nionde människa hungrar

Världen

Hungern i världen ökar. Nu går var nionde person till sängs utan att ha fått tillräckligt med mat, enligt FN:s livsmedelsprogram WFP.

Konflikt är en stor bakomliggande orsak, men en annan trend blir också allt tydligare: klimatförändringarnas roll.

Antalet människor som hungrar i världen har växt de senaste tre åren – och ligger nu på ungefär samma nivå som för ett decennium sedan. 821 miljoner människor vet inte var de ska hitta sitt nästa mål mat – det är 16 miljoner fler än året innan, enligt WFP som tillsammans med fem andra FN-organ ligger bakom rapporten om hungerläget i världen.

— Det är en väldigt negativ trend vi ser nu, säger Lena Savelli, WFP:s landrepresentant i Senegal, till TT.

Extremväder orsak

Konflikter och våld är fortfarande den största anledningen till människors brist på mat, som till exempel i Jemen. Men en annan orsak träder fram allt tydligare i FN:s siffror: klimatförändringarnas roll för den ökade hungern.

— Även om vi skulle få bukt med en del av konflikterna, så betyder inte det att hungern kommer att minska. Problemen med klimatkatastrofer som orsakar till exempel torka kommer att finnas kvar, säger Savelli.

Förutom torka kan det handla om att jordbruksmark läggs under vatten när havsnivåerna stiger eller att saltvatten kommer in i sötvattenflöden och förstör bördigheten. Internationella livsmedelspolitiska forskningsinstitutet beräknar till exempel att priset på ris kommer att öka med över 30 procent på grund av klimatförändringarna till år 2050.

— Det drabbar framförallt fattiga länder, där många är beroende av jordbruk, säger Savelli.

Sämre i Sydasien

Undernäringen har ökat i nästan alla delar av Afrika och Sydamerika. I Sydasien har FN under ett antal år kunnat se en minskning av hunger, men den trenden tycks ha vänt nu. En av orsakerna är de fall av extremt väder som i klimatförändringarnas spår har drabbat regionen. Det riskerar också att skapa klimatflyktingar och en situation där matbristen blir ännu värre i de områden dit människorna flyr.

— 200 miljoner barn lider fortfarande av undernäring, det är lite bättre än de senaste åren men en fruktansvärt hög siffra.

Ett viktigt steg för att få bukt med utvecklingen är att göra jordbruket mer motståndskraftigt, säger Savelli.

— Här i Senegal jobbar man till exempel med väderindexbaserad försäkring. Jordbrukarna betalar in en liten summa och genom väderdata kan man uppskatta om skörden blir kort. Då kompenseras jordbrukarna för de uppskattade förlusterna.

Enligt FN:s globala utvecklingsmål ska världssvält och undernäring utrotas till år 2030.

Fakta: Hunger i världen

Under ett decennium minskade hungern i världen. Men 2015 vände kurvan uppåt igen när det gäller antalet människor som inte vet var de ska hitta sitt nästa mål mat.

151 miljoner barn under fem år var 2017 underutvecklade på grund av brist på mat.

Afrika är fortfarande den kontinent som har högst andel undernärda – över 20 procent av befolkningen eller fler än 250 miljoner människor. Undernäringen ökar i de flesta delar av Afrika söder om Sahara. Mellan 2010 och 2017 ökade antalet undernärda i regionen med 22,6 procent.

Flest undernärda finns i Asien – 515 miljoner människor.

Kvinnor löper större risk än män att sakna tillgång till tillräckligt med mat. I Latinamerika är skillnaden mellan könen som störst.

Källa: FN:s livsmedelsprogram WFP

Fakta: Stora hungerkatastrofer i världen

Etiopien: Upp till en miljon etiopier svalt ihjäl 1984–1985, vilket diktatorn Mengistu Haile Mariam förnekade i flera månader.

Kambodja: Upp till två miljoner människor dog av svält efter ett årtionde av konflikt, först under inbördeskriget 1970–1975 och sedan i efterdyningarna av den vietnamesiska invasionen 1979.

Kina: Mellan 10 miljoner och 30 miljoner människor dog som ett resultat av Mao Zedongs projekt "Stora språnget", som drogs i gång 1958.

Nordkorea: 1995–1999 dog mellan 2,8 miljoner och 3,5 miljoner människor på grund av en kombination av översvämningar och regeringens politik i det slutna landet.

Somalia: 2011 drabbades landet av hungernöd som krävde 260 000 människoliv. År av torka har slagit hårt mot skördarna och konflikt har gjort det svårt för myndigheter att nå ut till samhällen i de södra delarna av landet.

Sovjetunionen: Upp till åtta miljoner människor dog till följd av Josef Stalins massiva industrialiseringsprogram i början av 1930-talet, då regeringen la beslag på spannmål för export.

Källa: Thomson Reuters Foundation