Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) har tagit emot utredningen kring det förändrade reklamlandskapet. Arkivbild. Foto:

Så ska smygreklamen stoppas

Samhälle

Smygreklam och personriktad reklam ska stoppas – dock inte genom skärpt lagstiftning. I stället föreslås i en utredning bland annat mer undervisning i konsumentkunskap och fler resurser till Konsumentverket.

I oktober 2016 fick Gunnar Larsson, tidigare generaldirektör för Konsumentverket, uppdraget att som utredare kartlägga det förändrade reklamlandskapet. Slutsatserna presenterades på en pressträff i samband med att utredningen lämnas över till konsument- och finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

— Lagstiftningen ska ge ett fullgott skydd för konsumenterna. Sedan vet vi av erfarenhet att den inte alltid följs i dag och vi har ett växande problem med dold reklam, säger Per Bolund.

Framförallt handlar det om två områden, dels så kallad personaliserad reklam, dels smygreklam.

Det förstnämnda handlar om till exempel när konsumenten tittat på en vara på nätet och sedan får reklamutskick baserat på tidigare sökningar. Det sistnämnda gällande när till exempel olika nätprofiler medvetet eller omedvetet marknadsför varor via sociala kanaler som exempelvis Instagram eller bloggar.

Stärkt skydd

I utredningen föreslås ett stärkt konsumentskydd, dock inte genom några lagändringar.

— Sammanfattningsvis kan man säga att lagstiftningen är relativt tillräckligt. Den behöver inte skruvas på, problemen finns på annat håll, säger utredaren Gunnar Larsson och fortsätter:
— Sedan om du tittar på hur det fungerar i verkligheten så utsätts du och jag för dold reklam. Det behövs mer kunskap hos aktörerna på marknaden men också hos konsumenterna.

Därför föreslås bland annat att Konsumentverket ska ta fram tydliga riktlinjer för reklammärkning och utökad undervisning i konsumentkunskap.

TT: Är detta verkligen skolans ansvar?

— Vi måste se att alla aktörer har ett ansvar, säger Per Bolund.
— Vi behöver rustas som konsumenter och när reklamlandskapet förändras måste skolorna också följa med i utvecklingen. Jag är övertygad om att det finns ett behov och intresse från skolan att ge våra barn styrkan som behövs.

Är mest utsatta

Just barn och ungdomar är också några av de mest utsatta, framförallt för smygreklam från olika bloggare. En genomgång som DI Digital har gjort visar att endast 16 så kallade influencers under 2017 fälldes av Reklamombudsmannens opinionsnämnd, detta vid 22 olika tillfällen.

Per Bolund pekar samtidigt på en ökande siffra jämfört med tidigare år.

— Sedan tror jag att det beror på okunskap hos oss konsumenter, vi förstår inte att det är reklambudskap som inte följer lagstiftning. Ibland kan det också vara så att man blir mer luttrad och förväntar sig reklam inbakad i all information man möter. Där är viktigt att säga att så ska det inte vara, säger han.
— Är det ett kommersiellt budskap ska det framgå tydligt.

Fakta: Utredningens förslag

Några av utredningens förslag i korthet:

Konsumentverket får i uppgift att ta fram tydliga riktlinjer för reklammärkning.

Företag som bryter mot marknadsföringslagen ska inte kunna avsäga sig ansvar genom att försvara sig med att man enbart tillhandahåller en teknisk plattform.

Undervisningen i konsumentkunskap ska utökas. Föräldrar och skola ska vägleda unga i det nya reklamlandskapet.

En bestämmelse införs i marknadsföringslagen om att reklam riktad mot barn och unga ska visa särskild hänsyn till barns "bristande erfarenhet och naturliga godtrogenhet".

Konsumentskyddande myndigheter som Konsumentverket får ökade resurser för att utbilda och sprida kunskap. Konsumentverkets utredningsmöjligheter ska också förstärkas.

Källa: Ett reklamlandskap i förändring – konsumentskydd och tillsyn i en digitaliserad värld.