Hur och var asylsökande ska tas emot i EU skapar fortfarande stor oenighet mellan medlemsländerna. Arkivfoto. Foto:

Hopp om våröppning i EU:s asylstrid

EU

Rör på er! manar EU:s asylkommissionär de medlemsländer som ända sedan flyktingkrisen vägrat komma överens om framtida asylsystem.

Sveriges migrationsminister hoppas på en öppning i vår.

Asyl- och inrikeskommissionären Dimitris Avramopoulos har tröttnat på att gång på gång uppmana ländernas ministrar att komma överens.

— Vi måste röra oss framåt. Det är dags att vara realistiska och pragmatiska, är hans förklaring till att kommissionen nu föreslår att det omdiskuterade asylpaketet ska brytas upp och i stället drivas igenom bit för bit.

De sju lagförslag som ingår i paketet har fastnat, sedan länderna framför allt varit oeniga om asylsökande i ett krisläge ska kunna fördelas jämnt mellan medlemsländerna.

"Så många som möjligt"

Avramopoulos uppdelningsförslag diskuterades av ländernas migrationsministrar på torsdagen utan att några beslut fattades. Men öppningen är tydlig.

— Från svensk sida har jag framhållit värdet av att vi tar det i ett gemensamt paket och ser till att det blir en omfördelning så att alla medlemsländer tar sitt ansvar, säger Sveriges Heléne Fritzon (S) efter mötet.
— Men det finns ju också ett värde i att vi öppnar för kompromisser så att vi får så många som möjligt av EU:s medlemsländer att stå bakom ett gemensamt uppdrag, för att det sedan ska kunna fungera.

Kritik mot Österrike

Fem av lagförslagen råder det i princip enighet om sedan lång tid. Möjligen kan de nu bockas av någon gång under de första månaderna 2019.

Då är Rumänien EU:s ordförandeland i stället för Österrike, som lett ministerrådets arbete sedan den 1 juli. Och vars insats i frågan sågas av Fritzon.

— Jag kan ju säga att jag var ju inte ensam i dag om att vara kritisk mot det österrikiska ordförandeskapet som jag inte tycker har fört frågan särskilt mycket framåt. Vi hade ett ganska bra läge i somras, tycker Fritzon.

Trots oenigheten vill hon inte slopa planerna på omfördelning och en ändring av den så kallade Dublinförordningen.

— Vi har ett uppdrag från stats- och regeringscheferna att gå vidare med Dublin och då är det så. Då ska det göras, säger Heléne Fritzon i Bryssel.

Fakta: EU:s asylpaket

Sju förslag som lades av EU-kommissionen under 2016 behandlas sedan lång tid tillbaka av EU-länderna och EU-parlamentet.

För fem av dem råder i princip enighet bland EU-länderna:

Förslag om när personer ska anses berättigade till internationellt skydd och hur länge de ska få uppehållstillstånd. Gemensamma regler för hur skyddet i EU ska fungera. Databaser för jämförande av fingeravtryck och identifiering av asylsökande. Skapa en gemensam asylbyrå. Nya ramar för vidarebosättning (kvotflyktingar).

För två förslag är oenigheten fortsatt stor:

Förslag om en reviderad Dublin-förordning (kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan). Normer för mottagande av asylsökande, inklusive frågan om säkra länder.

EU-parlamentet har i sin tur enats om sin linje i samtliga förslag.