Den svenska lastbilstillverkaren Scania är ett av de företag som nu drabbas av USA:s sanktioner mot Iran. Bilindustrin utgjorde 50 procent av den svenska exporten till Iran 2017. Arkivbild. Foto:

Svårt för svenska företag att stanna i Iran

Iran

Den svenska bilindustrin drabbas först när USA nu har infört den första rundan av sanktioner mot Iran. Och hoppet om att EU:s motåtgärder ska kunna skydda svenska och europeiska företag är litet.

— Vi ser ju att i princip alla svenska företag drar ner på sin verksamhet i Iran, säger EU- och handelsminister Ann Linde (S).

Förra året uppgick den svenska exporten till Iran till 4,3 miljarder kronor. Men i och med att USA:s nya sanktioner aviserades redan när president Donald Trump i maj meddelade att landet drar sig ur kärnenergiavtalet finns indikationer på att exporten har börjat minska.

Det saknas färska siffror på hur mycket sanktionerna påverkat men det går att titta på effekterna av den förra sanktionsrundan 2012, då den totala svenska exporten sjönk från 6,7 miljarder till endast en miljard året därpå, enligt Victor Carstenius, landanalytiker för Iran på Exportkreditnämnden.

EU vill blockera

När de nya sanktionerna trädde i kraft på tisdagen svarade EU med att införa en uppdaterad blockeringsförordning som innebär att europeiska företag och personer förbjuds från att följa USA:s sanktioner. Förordningen ger också viss möjlighet till kompensation för företag som drabbas ekonomiskt.

Men det ser på kort sikt i alla fall ut som att EU:s motåtgärder inte kommer ha någon större effekt.

— Signalen vi har fått från svenska företag som vi har haft samtal med är att i princip alla trappar ner på sin verksamhet för att inte äventyra sin verksamhet i USA, som är en mycket större marknad, säger EU- och handelsminister Ann Linde.

Bilindustrin drabbas först

Lastbilstilverkaren Scania, som har runt fem procent av sin försäljning i Iran drabbas hårt. Bilindustrin står totalt för hälften av Sveriges export till Iran.

— Iran är en viktig marknad för oss, vi säljer ungefär 5 000 fordon per år vilket motsvarar runt 5 procent av vår försäljning och vi har investerat och satsat mycket på den iranska marknaden, säger Karin Hallstan, på Scanias pressavdelning.

Scania har nu tvingats ställa in flera order och skala ner sin verksamhet i landet. Företaget drabbas trots att USA inte är någon stor marknad i Scanias fall. Det är bland annat sanktionernas effekt på bankerna och betalningssystemen som gör att man inte kommer kunna fortsätta handla med Iran.

— Det handlar dels om vår förmåga att kunna fortsätta leverera till USA, men det handlar också om att vi har amerikanska partners som levererar delar och som då inte får arbeta med oss. Den tredje delen är amerikanska banker som kan sätta begräsningar på banksystem och vilka transaktioner som får göras vilket också påverkar oss.

Just USA:s inflytande över de finansiella systemen är det stora hindret för många företag.

— Alla sektorer drabbas dessutom av att i princip alla europeiska banker följer de amerikanska sanktionerna vilket gör att betalningssystemen inte längre fungerar som de ska. Alla internationella banker är beroende av att kunna hantera dollar så bankerna är de institutioner som USA har mest inflytande över, säger Victor Carstenius.

"Mycket dystert"

USA:s president Donald Trump upprepade på tisdagen sin uppmaning till företag som fortsättar handla med Iran.

"Den som gör affärer med Iran kommer INTE att göra affärer med USA", skrev Trump på Twitter.

Sanktionerna som riktar sig direkt till banksektorn och oljeindustrin träder i kraft först den 5 november, men effekten är tydlig redan nu och enligt Ann Linde ser situationen den närmsta tiden mörk ut.

— Jag ser i dagsläget ingen direkt ljusning. Det blir ju bara ännu värre när fler sanktioner införs. Men EU är enigt i den här frågan och man får se om vi inom EU kan komma fram till något mer konkret. Men i slutändan är det upp till företagen.

Fakta: EU:s blockeringsregler

Vad är blockeringsreglerna?

EU införde blockeringsreglerna 1996 (förordning (EG) nr 2271/96) som svar på USA:s lagstiftning om extraterritoriella sanktioner mot Kuba. De syftar till att motverka effekterna av USA:s sanktioner på EU:s ekonomiska aktörer som bedriver laglig verksamhet med tredjeländer.

Reglerna har nu uppdaterats efter att USA den 8 maj 2018 ensidigt beslöt att återinföra sanktioner mot Iran. Den delegerade förordningen publiceras och träder i kraft den 7 augusti.

Hur fungerar blockeringsreglerna?

Reglerna förbjuder medborgare och företag i EU (nedan kallade aktörer) att följa den förtecknade extraterritoriella lagstiftningen om inte kommissionen genom undantag gett dem tillstånd att göra det. De gör det möjligt för EU-aktörer att få ersättning för skador som uppstår till följd av lagstiftningen från de personer eller enheter som vållar dem, och upphäver effekterna i EU av utländska rättsliga avgöranden som grundar sig på lagstiftningen.

EU-aktörer bör informera EU-kommissionen inom 30 dagar efter det att de fått informationen om alla händelser som uppstår till följd av förtecknad extraterritoriell lagstiftning som påverkar deras ekonomiska eller finansiella intressen.

Vilken typ av skada kan EU-aktörer begära ersättning för?

Enligt blockeringsreglerna kan EU-aktörer få ersättning för all slags skada, inklusive kostnader av rättslig natur, som vållats genom tillämpning av de lagar som anges i bilagan eller av åtgärder som grundar sig på eller följer av dem.

Vem kan EU-aktörer avkräva ersättning för dessa skador?

Enligt blockeringsreglerna kan EU-aktörer erhålla skadestånd från fysiska eller juridiska personer eller andra enheter som vållar skadan eller från någon person som företräder dessa eller är mellanhand.

Hur kan EU-aktörer begära ersättning?

Fallet kan tas upp i en domstol i ett medlemsland och ersättning kan ges i form av beslag eller försäljning av de tillgångar som innehas av den person som vållar skadan eller någon som företräder den eller är mellanhand. Liksom i alla skadeståndstvister är det domarens sak att bedöma sakförhållandena i målet eller orsakssambandet.

Vem är ansvarig för genomförandet av blockeringsreglerna?

Det är medlemsländerna som är behöriga att genomföra blockeringsreglerna, vilket även omfattar att fastställa effektiva, proportionella och avskräckande påföljder för eventuella överträdelser. Det är också medlemsländernas uppgift att genomdriva dessa påföljder.

Vad är EU-kommissionens roll?

Kommissionen har flera roller: Den inhämtar information från EU-aktörer om möjliga fall av tillämpning av förtecknad extraterritoriell lagstiftning. Den samarbetar med nationella myndigheter i medlemsländerna angående sådana fall i deras jurisdiktion. Den får meddelanden från och delar information med medlemsländerna om åtgärder som vidtagits enligt blockeringsreglerna och andra relevanta aspekter.

Kommissionen kan också, i undantagsfall, ge en EU-aktör tillstånd att helt eller delvis följa den förtecknade extraterritoriella lagstiftningen om en aktörs eller EU:s intressen annars skulle lida allvarlig skada. I det arbetet bistås kommissionen av en kommitté för extraterritoriell lagstiftning som består av företrädare för medlemsländerna.

Den genomförandeförordning som innehåller de kriterier som kommissionen utgår ifrån när den bedömer ansökningar om tillstånd publiceras också den 7 augusti, med kommitténs fulla stöd.