• Michael Stenberg och Mårten Castenfors ställer ut sovjetiska affischer på Liljevachs. "Konsten hade en väldig kraft och frihet under några år, och just det tycker jag är spännande", säger Castenfors. Foto:
  • Stenberg och Castenfors framför väggen av efterföljare och kopior. "Det har gått 100 år, men det har inte åldrats", säger Castenfors. Foto:
  • Konstnärerna inspirerades av kubism och futurism när Sovjets nya människa skulle få ett nytt formspråk. Foto:
  • Affischerna trycktes upp i miljontals exemplar, men i dag finns få original bevarade i bra skick. Foto:
  • Bröderna Vladimir och Georgij Stenberg skapade omkring 300 filmaffischer under 1920-talet. Foto:
1/

Sovjets affischer inspirerar efter 100 år

Konst

Utmanande, färgstarka och fortfarande moderna. Affischerna som prydde det tidiga Sovjetunionen fortsätter att fascinera – 100 år sedan de trycktes.

Nu ställs flera av dem ut på Liljevalchs i Stockholm.

Konsthallens chef Mårten Castenfors är entusiastisk när han visar runt i utställningen.

— Vilket formspråk. Det är geometriskt, det är vinklar, det är så jävla dynamiskt. Det de gör inom två dimensioner med den där kraften och energin. Ja jösses.

På 1920-talet blomstrade affischkonsten i Sovjetunionen. Den nya människan skulle få ett nytt formspråk och konstnärer formade idealen i kollage med inspiration från kubism och italienska futurister.

— Sedan kom socialrealismen i början av 30-talet, och då var det helt slut och alla skulle se ut som goda arbetare. Men åren dessförinnan fanns det en konstnärlig frihet att experimentera, säger Mårten Castenfors.

Att ställa ut propaganda från en brutal totalitär regim ser han inte som något problem.

— Konsten hade en väldig kraft och frihet under några år, och just det tycker jag är spännande. Att det sedan gick åt helvete är en annan sak.

Svenskkoppling

Många förknippar de sovjetiska affischerna med just politisk propaganda, men den nya, expressiva konsten hade även andra arenor, som illustrationer och kanske framför allt filmaffischer, som fått stor plats på utställningen.

I fokus är bröderna Vladimir och Georgij Stenberg. Bröderna, med en svensk pappa, har en särställning i affischkonsten och framställde omkring 300 filmaffischer under 1920-talet.

Utställningens curator (eller kommissarie som han kallas här), Michael Stenberg fick upp ögonen för dem kring millennieskiftet då han fick höra att han var deras släkting. Det var han inte, men i efterforskningarna kom han i kontakt med den japanske samlaren Ruki Matsumoto, som hade flera av bröderna Stenbergs sällsynta originalaffischer i sin gigantiska samling.

"Skitfräckt"

Stenberg ville göra en dokumentärfilm om samlaren, men Matsumoto fick en stroke och avled tre år senare, berättar Stenberg.

— På dödsbädden säger han till sin son, "lova mig att inte sälja affischerna, de ska visas för konstintresserade i hela världen", säger han.

Sonen uppfyllde sin pappas önskan, och resultatet hänger nu på Liljevalchs.

Ett rum ägnas åt de otaliga efterföljare som hämtat inspiration från Sovjets affischkonst. Här finns allt från cigarettreklam till kända skivomslag och Barack Obamas ”Hope”-affisch.

— Gå till ett ballt designkontor i dag så tycker de fortfarande att det här är skitfräckt. Det känns fräscht. Det har gått 100 år, men det har inte åldrats, säger Mårten Castenfors.

Fakta: ”Sovjetisk affischkonst”

Utställningen pågår på Liljevalchs konsthall i Stockholm mellan 12 oktober och 6 januari.

I utställningen finns film- och propagandaaffischer från 1920-talets Sovjetunionen, men också sådant som illustrationer av grafiska konstnären El Lisitskij och i en sal som byggts till biosalong visas Dziga Vertovs avantgardistiska film ”Mannen med filmkameran”.

Under perioden visar Cinemateket i Stockholm en serie om tio stumfilmer från 20-talet av sovjetiska regissörer som Sergej Eisenstein och Vertov.

I samband med utställningen anordnas tre seminarier på Liljevalchs där inbjudna gäster diskuterar 1920-talets konstnärliga iver, propagandans roll roll samt statlig inblandning och censur. I det sista deltar två medlemmar från det ryska konstkollektivet Pussy Riot.