• Pakistanska islamister demonstrerar mot USA och Israel i Lahore på torsdagen. Foto:
  • Israeliska poliser vid Damaskusporten i Jerusalem på torsdagen. Foto:
  • Palestinskor demonstrerar vid Damaskusporten i Jerusalem på torsdagen. Foto:
  • En brittisk soldat tittar ut över Gamla Jerusalem en januari-dag 1948. Foto:
  • President Donald Trump, med vicepresident Mike Pence, håller upp deklarationen där Jerusalem pekas ut som Israels huvudstad. Foto:
1/

Hamas: Inled en ny intifada

Mellanöstern

Palestinierna ska starta en ny intifada, ett protestuppror, mot Israel efter Donald Trumps Jerusalem-utspel. Det säger Hamasledaren Ismail Haniya enligt nyhetsbyråer.

Samtidigt hävdar Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att ett antal andra länder också hört av sig med planer på att flytta ambassader.

Många har varnat för att president Donald Trump genom planen att flytta USA:s ambassad i Israel från Tel Aviv till Jerusalem stör en känslig balans i Mellanöstern, och retar upp hela den muslimska världen.

Och kommentarerna är upprörda i stora delar av världen.

— President Trumps beslut riskerar att sända oss tillbaka till ännu mörkare tider än de vi redan lever i, säger EU:s utrikeschef Federica Mogherini i ett nytt uttalande i Bryssel.
— Den enda realistiska lösningen bygger på två stater, med Jerusalem som huvudstad för båda, betonar Mogherini.
— Det värsta som kan hända nu är ett upptrappande av spänningarna kring de heliga platserna i Jerusalem, säger utrikeschefen, som i morgon kommer att träffa utrikesministern i Jordanien – som agerar som garant för de många heliga platserna i Jerusalem – för att diskutera situationen.

"Många" länder

Hamas-chefen Ismail Haniya manar palestinierna till en ny intifada, ett sådant uppror som senast bröt ut då den israeliske politikern Ariel Sharon hade besökt den muslimska helgedomen på Tempelberget i Jerusalem år 2000.

— Vi måste mana till, och vi måste arbeta för, en intifada mot den sionistiska fienden, säger Haniya enligt nyhetsbyråer i ett tal i Gaza.

Samtidigt på torsdagsmorgonen höll Netanyahu ett tal i Jerusalem där han meddelade att kontakter redan etablerats med "många" andra länder som också vill flytta sina ambassader från Israels ekonomiska nav Tel Aviv till Jerusalem. En del av dessa flyttar väntas enligt Netanyahu gå snabbare än USA:s, som har ett extra stort säkerhetsmaskineri runt sina beskickningar.

En flytt av USA:s ambassad väntas ta flera år, det är till och med osäkert om det kan ske innan Trumps nuvarande mandatperiod löper ut 2021.

"Ordna fred"

USA:s nära allierade Saudiarabien och Turkiet finns bland de mest kritiska rösterna till Trumps utspel.

"Kungariket har redan varnat för de allvarliga konsekvenser som en sådan oriktig och oansvarig åtgärd kan leda till", heter det från det saudiska kungahuset enligt statliga medier.

— Det är omöjligt att förstå vad ni vill få ut av detta, säger Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, med adress Trump.
— Politiska ledare finns inte för att skapa oreda, utan att ordna fred, säger Erdogan enligt nyhetsbyråer på Ankaras flygplats, på väg till ett besök i Grekland.
— Om Trump säger "Jag är stark, därför har jag rätt", då misstar han sig.

Fakta: Omstridd stad

Jerusalem har varit omstritt i årtusenden, och kontroverserna fortsätter med full kraft. I FN:s delningsplan för Palestina 1947 – som ledde till skapandet av Israel – var Jerusalem en internationell stad mellan de judiska och arabiska stater som skulle skapas.

Känsligheten i frågan har gjort att omvärlden i stället behandlat Tel Aviv som Israels huvudstad. Sverige har, liksom USA och många andra länder, sin ambassad i Tel Aviv och bara ett konsulat i Jerusalem.

Egentligen fattade USA ett annat beslut redan 1995, då kongressen röstade igenom The Jerusalem Embassy Act. "Sedan 1950 har staden Jerusalem varit staten Israels huvudstad", står det i lagen. Det fastslås också att det är en plats där alla trosinriktningar ska respekteras. Staden beskrivs som "odelbar", men huruvida palestinierna också skulle kunna ha den som huvudstad framgår inte uttryckligen.

Lagen har också ett kryphål, som troget utnyttjats sedan dess: flytten av ambassaden kan skjutas upp ett halvår i taget, om "nationell säkerhet" kräver det.

Alla presidenter har två gånger om året punktligt skrivit under uppskjutandet. Och Donald Trump gjorde det också första gången det blev aktuellt, i somras. Nästa underskrift skulle ha gjorts i måndags, men blir nu alltså inte av.

Att flytta ambassaden från Tel Aviv var ett löfte från Trump under presidentvalskampanjen förra året.

Fakta: Ambassader i Israel

Numera finns inga utländska ambassader alls i Jerusalem. Men genom åren har det varit annorlunda.

Med början under 1950-talet öppnade totalt 16 länder ambassader i Jerusalem, skriver den israeliska tidningen Haaretz.

Det var länder i Afrika, Latinamerika och Europa: Bolivia, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Elfenbenskusten, Guatemala, Haiti, Kenya, Nederländerna, Panama, Uruguay, Venezuela och Zaïre (numera Kongo-Kinshasa).

Men liksom de konsulat som finns kvar i dag, däribland Sveriges, var dessa ambassader avsedda att representera respektive land i det internationella området Jerusalem – de klassades inte som beskickningar i landet Israel.

De tre afrikanska länderna stängde sina ambassader i protest efter oktoberkriget 1973.

Och övriga följde efter 1980, när Israel stiftade en lag om att Jerusalem skulle vara "den hela och förenade huvudstaden i Israel", och alltså inte skulle delas med palestinierna.

Sedan kom dock Costa Rica och El Salvador tillbaka för en tid. Så den sista utländska ambassaden hittills i Jerusalem stängdes först 2006, enligt Haaretz.

Källa: Haaretz