Blommor och kondoleanser på platsen där en 20-årig man med Downs syndrom sköts ihjäl av polisen. Arkivbild. Foto:

Polisforskare: Polisen agerar för snabbt

Samhälle

Omständigheterna som ledde till dödsskjutningen av en 20-årig man med Downs syndrom i Stockholm är ännu inte klarlagda – och inga brottsmisstankar har riktats mot enskilda poliser. Men på flera håll ifrågasätts nu polisens agerande i utsatta situationer.

I torsdags morse sköts en 20-årig autistisk man med Downs syndrom ihjäl av polis i Stockolm eftersom han uppfattades bära ett vapen – som senare visade sig vara en leksak. I går sköts en man i 50-årsåldern i benet av polis i Helsingborg efter att han hotat poliserna på plats med kniv.

Trots att utredningen ännu inte har klarlagt vad som hände i Stockholm ifrågasätts polisens agerande i utsatta situationer och valet att skjuta verkanseld från. Den tidigare lektorn vid polisutbildningen i Växjö och numera polisforskaren Rolf Granér tycker att det har blivit lite för mycket av en självklarhet för polisen att ta till våld.

Ingriper för snabbt

— Min bild är att man är alldeles för snabba med att ingripa. Det har blivit något slags axiom att agera snabbt och effektivt utan att först göra bedömningen. Är det nödvändigt? säger Rolf Granér.

Polisens omorganisation har lett till minskad lokalkännedom och många av de poliser som finns i yttre tjänst är unga och oerfarna, anser Granér. Han menar att ökad lokalkännedom också innebär att polisen kan prata sig ur fler situationer istället för att använda våld.

— Det man lär ut på polisutbildningen är att sätta den egna säkerheten främst. Det kan tolkas som att man hellre agerar med våld än att avvakta och istället försöka kommunicera sig ur situationen, säger han.

Hål i akutverksamhet

Polisförbundet riktar kritik mot att poliser inte ges möjlighet till mer utbildning.

— Man kan inte ta ut poliser till utbildning för då blir det hål någonstans i akutverksamheten, säger Christer Palmkvist, tillförordnad ordförande för Polisförbundet, till Sveriges Radio.

Polisbristen innebär även att poliser i tjänst inte får tillräckligt med vidareutbildning, menar facket.

— Det ska vara en vidareutbildning där man implementerar nya rön och nya metoder. Men den har man stora problem med att fullgöra för att poliserna är för få, säger Christer Palmkvist till Sveriges Radio.

Nytänkande behövs

I polisernas grundutbildning ingår konflikthantering, som handlar om hur man ska agera i särskilt svåra situationer.

— Det finns en viss teoretisk utbildning men den är inte särskilt omfattande när det gäller psykiskt utsatta personer som i händelsen i Stockholm. Men polisutbildningen är tvåårig plus ett år praktik. Under det ska många, stora områden täckas. Men mer utbildning behövs och naturligtvis behövs det ett delvis nytänkande kring ingripanden, säger Rolf Granér.

Polisens rätt att skjuta regleras dels i riksdagens skjutkungörelse från 1969 och dels i dåvarande Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Där står det bland annat att polisen måste – när omständigheterna ej tvingar till annat – först avlossa ett varningsskott. Många anser dock att reglerna är föråldrade.

Inaktuell och svårtillämpad

— Ja, det tror jag att det finns en allmän enighet om. Det är märkligt att ingenting har hänt kring skjutkungörelsen. Den är inaktuell och mycket svår att tillämpa, säger Rolf Granér.

Han tycker att fler situationer kan och borde lösas via kommunikation.

— Hellre backa än att rycka fram om det inte finns tro att någon annan skulle komma till skada. Bland polisen finns det någon slags föreställning om att det är för mesigt att avvakta, säger Rolf Granér.