Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i sitt kontor i försvarsalliansens nya högkvarter i Bryssel. Arkivbild. Foto:

Transatlantiskt gnissel oroar i Nato

Nato

Det växande gnisslet mellan EU och USA och mellan USA och andra Nato-länder skapar oro i försvarsalliansens nya miljardbygge i Bryssel.

Nervositeten är stor inför sommarens toppmöte med Donald Trump.

När Nato-ländernas försvarsministrar samlas i Bryssel på torsdagen och fredagen betonar generalsekreterare Jens Stoltenberg framför allt de nya satsningar som görs. Beslut ska tas om att skapa två nya ledningscentraler – en i Norfolk i USA, som ska hantera transporter över Atlanten, och en i tyska Ulm, för att underlätta transporter på det europeiska fastlandet.

Samtidigt drar man igång sin nya "Fyra gånger 30"-plan.

— År 2020 ska vi ha 30 mekaniserade bataljoner, 30 luftskvadroner och 30 stridsfartyg redo inom 30 dagar. För i en mer oförutsägbar värld måste vi vara säkra på att ha de rätta styrkorna på rätt plats i rätt tid, säger Stoltenberg på väg in till mötet.

Iran, tullar och budgetmål

Enigheten om det nya innebär dock inte att allt är frid och fröjd i alliansens nyinvigda nybygge i nordöstra Bryssel. Oron är stor över de många fnurror som just nu finns mellan USA och president Trump på ena sidan, och EU och europeiska Nato-länder på den andra.

— Det politiska klimatet är långt ifrån idealiskt. Först var det Iran-avtalet och sedan ståltullarna. Det är inget som direkt hjälper, konstaterar en högt uppsatt Nato-tjänsteman på en briefing med svenska och finländska journalister på Nato-högkvarteret.

Därtill trycker fortfarande Trump stenhårt på för att få övriga Nato-länder – inte minst Tyskland – att öka sina försvarsutgifter. Kravet lär upprepas ännu en gång när Trump kommer till Bryssel för sommarens stora toppmöte med övriga Nato-ledare den 11–12 juli.

Sverige och Finland

Som "närstående partnerland" får Sverige och Finland båda vara med på toppmötet i juli och på försvarsministermötet nu – om än bara i delar av programmet.

Samtidigt slipper man påtryckningar om sina försvarsbudgetar, som båda ligger en bra bit från Nato-målet på motsvarande 2 procent av BNP (runt 1,0 för Sverige, cirka 1,5 för Finland).

Om Sverige eller Finland framöver vill bli Nato-medlemmar på riktigt lär dock försvarsutgifterna behöva höjas rejält.

— Det skulle definitivt vara en del av diskussionen. Om ett land vill gå med i alliansen så måste det ta hänsyn till alla de viktiga prioriteringar och regler som gäller, konstaterar en annan Nato-tjänsteman på ytterligare en press-briefing i Bryssel.

Fakta: Fnurror över Atlanten

Här är några av de ämnen som för tillfället skapar gnissel i de transatlantiska relationerna:

* Iran – USA har hoppat av det avtal som ska se till att Iran inte skaffar sig kärnvapen. EU, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kämpar emot.

* Handeln – USA har infört tullar på stål och aluminium från EU, som kontrat med hot om en rad andra tullar från början av juli.

* Klimatet – USA har hoppat av Paris-avtalet – som EU kämpar hårt för.

* Nato-utgifterna – USA vill att fler länder uppfyller alliansens krav på försvarsbudgetar motsvarande 2 procent av ländernas BNP, vilket många europeiska länder för tillfället är långt ifrån.

* EU-samarbetet – USA oroar sig över att EU:s nya försvarssamarbete Pesco ska konkurrera med Nato och oroas över att EU:s försvarsfond ska försämra möjligheterna för USA:s försvarsindustri.