• Marshall Billingslea, biträdande minister på USA:s finansdepartement, leder Trumpregeringens arbete mot terroristfinansiering och penningtvätt. Han är just nu på rundreda i Norden för att förklara USA:s sanktionspolitik. Foto:
  • Sveriges handelsminister Ann Linde (S) räknar med en tvärnit för svensk export till Iran i höst till följd av Trumpregeringens sanktioner. Arkivbild Foto:
  • Iranska parlamentariker brände en USA-flagga och en kopia av kärnenergiavtalet från 2015 i Teheran i maj, dagen efter det att president Donald Trump förklarat att man inte kommer att följa avtalet. Arkivbild Foto:
1/

Miljardexport slås ut av USA-sanktioner

Nyheter från TT

Den svenska miljardexporten till Iran väntas tvärnita i höst, till följd av USA:s nya Iransanktioner.

Några undantag för svensk del är inte aktuella, enligt Marshall Billingslea, biträdande minister på USA:s finansdepartement.

Svenska företag måste göra en affärsmässig bedömning, är beskedet från Marshall Billingslea, som leder en delegation från Trumpregeringen som just nu är på rundresa i de nordiska huvudstäderna för att förklara USA:s sanktionspolitik.

— Om ett företag vill göra affärer med Iran eller Ryssland inom de områden vi inför sanktioner mot kan de göra det. Men då ska de veta att de inte kommer kunna göra affärer på våra marknader, med vår valuta eller med våra banker, säger han till TT.

Hårdare villkor

Han tillägger att det inte är aktuellt att diskutera några undantag.

För att ta bort de nya Iransanktionerna kräver Trumpregeringen inte bara ett hårdare kärnenergiavtal, utan även att Iran avbryter sitt program för långdistansrobotar och upphör med att finansiera vad USA beskriver som terrorism i Mellanöstern.

Men det är inte fråga om att få till ett regimskifte i Teheran, enligt Marshall Billingslea:

— Inte alls. Det handlar om att få ett slut på det farliga beteende vi ser.

Sanktionerna mot Ryssland har samtidigt skärpts med hänvisning till att Trumpregeringen ser en rysk koppling till giftmordförsöket på den före detta ryske spionen Sergej Skripal och hans dotter i London i mars.

Liksom för Iran väntar i november en ny runda USA-sanktioner även för Ryssland, om ryssarna inte med trovärdighet kan visa att de inte har några lager av kemiska vapen och öppnar upp för internationella inspektioner för att bekräfta det.

När det gäller Ryssland är klyftan mellan EU och USA betydligt mindre än i frågan om Iransanktioner, som slår hårt mot många företag i EU. Svensk varuexport till Iran lyfte med nästan 60 procent till 2,5 miljarder kronor under årets första halvår. I höst väntas dock en kraftig nedgång.

— Jag tror att den svenska exporten till Iran kommer att gå ned till nästan ingenting. Vi har varit i kontakt med svenska företag om detta och det är den bild vi får, säger handelsminister Ann Linde (S).

Drabbar alla

Stora svenska företag och banker gör oftast som Washington vill. Då återstår bara småföretag utan amerikansk exponering. Möjligen även vissa nischade företag inom livsmedels- och läkemedelssektorn, som inte omfattas av sanktionerna.

— Men svårigheterna med betalningar kommer att drabba alla, säger Victor Carstenius, analytiker på Exportkreditnämnden, inför det att Irans banksystem isoleras av nya USA-sanktioner i november.

En svensk storspelare i Iran är buss- och lastbilstillverkaren Scania. Bolaget har redan strukit stora iranska avtal i orderboken och brottas även med hur man ska göra med alla serviceåtaganden i Iran, som sträcker sig långt in i framtiden.

— Scania hoppas på och arbetar för en långsiktig lösning för affärer i Iran, men en sådan finns inte i dag, säger Karin Hallstan på Scanias pressavdelning.

Osäkrare värld

En EU-förordning förbjuder sedan den 7 augusti företag i EU att dra sig ur Iran till följd av USA:s sanktioner. Men trots hotet om EU-böter antas det bli verkningslöst, då stora företag i kalkylen även måste väga in risken att stängas ute från USA.

Ann Linde ser nu en risk att ett ekonomiskt isolerat Iran inte längre ser någon poäng att följa kärnenergiavtalet från 2015.

— Det kommer att leda till en osäkrare värld, säger hon.

Samtidigt har svenska banker hamnat i kläm. De måste nu välja om de ska följa direktiv från Washington eller Bryssel.

— En dialog har inletts med Finansinspektionen och utrikesdepartementet. Det är ju två regelverk som står mot varandra och konsekvenserna för bankerna är inte klarlagda, säger Lena Barkman, kommunikationschef på Bankföreningen.

Fakta: Irans oljeexport rasar

Irans export av gas och olja, en avgörande finansieringskälla för den iranska staten, beräknas falla till 64 miljoner fat i augusti. Det kan jämföras med en topp på nästan 93 miljoner fat i april. Det är första gången sedan våren 2017 som exporten hamnar under 70 miljoner fat på en månad.

Exportvolymen faller trots att Iran har dumpat priset på landets råolja. Nedgången hänger samman med att Trumpregeringen i november inför sanktioner mot alla olje- och gasaffärer med Iran, vilket fått stora oljebolag som franska Total att avveckla sin verksamhet i landet.

En stor del av den iranska oljan går till Kina, som importerat 18,4 miljoner fat iransk olja och gas i augusti, ned från 24 miljoner i juli. Indien, en annan storköpare av iransk olja, mer än halverade sin import av olja från Iran i augusti till 8,2 miljoner fat i augusti, ned från över 20 miljoner i juli.

Källa: Reuters

Fakta: USA vill ha ett nytt Iran-avtal

Det var i maj som president Donald Trump meddelade att USA inte längre följer kärnenergiavtalet med Iran från 2015. Beskedet har följts av ett beslut om sanktioner, som sedan den 7 augusti förbjuder användningen av USA-dollar och ädla metaller i affärer med Iran och medför hårda restriktioner för fordonsexport till Iran.

I början av november kommer nästa våg av USA-sanktioner mot Iran, som USA hoppas ska slå ut Irans oljeindustri, transportsektor och banksystem från världsmarknaden.

Syftet med USA-sanktionerna är att få ett nytt Iranavtal på plats och samtidigt trycka på för att få Iran att avbryta sitt program för långdistansrobotar och sluta finansiera vad USA:s regering betraktar som terroristorganisationer i Mellanöstern.

Utöver USA och Iran är Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina parter i 2015 års avtal med Iran. Avtalet (på engelska: Joint Comprehensive Plan of Action) begränsar Irans anrikning av uran och öppnar även upp för inspektioner och reglering av Irans kärnenergiprogram.

Källa: EU-kommissionen, USA finansdepartement