Frankrikes president Emmanuel Macron har bekymmer på hemmaplan, där hans popularitet stadigt sjunker. Arkivbild. Foto:

Het kamp väntar om EU:s framtid

EU

Med tio månader kvar till EU-valet 2019 börjar kampanjandet redan trampa igång.

Ledarna i Frankrike och Ungern samlar stöd på varsitt håll för sin syn på rätt väg vidare.

— Vi står inför början av en verklig konfrontation – med de som vill stänga Europa, som vill sluta med samarbetet, varnade Frankrikes president Emmanuel Macron på ett stormöte i Luxemburg på torsdagen tillsammans med det lilla storfurstendömets liberale premiärminister Xavier Bettel.

Motståndarna presenterade sig i sin tur i förra veckan.

— Han leder de politiska krafter som stöder invandringen. Vi, å andra sidan, vill stoppa den illegala invandringen, sade Ungerns premiärminister Viktor Orbán om Macron, sida vid sida med Italiens inrikesminister Matteo Salvini.

Lågt valdeltagande

De tuffa inläggen mot varandra från Macron och Orbán skapar grogrund för ett hett år fram till EU-valet den 23–26 maj 2019.

Macron hoppas samla stöd för sin linje runt om i Europa.

— Tanken är att bilda en koalition som samlar progressiva krafter runt en gemensam plattform, förklarar en källa inom presidentadministrationen för nyhetsbyrån Reuters.

Frågan är bara om det räcker för att väcka upp väljarnas relativa ointresse. I de tre senaste EU-valen har inte ens hälften av de röstberättigade orkat engagera sig. Senast, i maj 2014, noterades nytt bottenrekord med endast 42,5 procent i valdeltagande.

Svaga siffror

I många medlemsländer har EU-valen dessutom hittills mer handlat om inrikespolitik, snarare än åsikter om vad EU egentligen borde vara och syssla med.

Även Macron riskerar att drabbas av detsamma. Valet i maj blir det första allmänna i Frankrike sedan han tillträdde som president i fjol våras. Vad fransmännen tycker om hans insats hittills lär bli minst lika viktigt som vad de tycker om EU.

Och för tillfället ser det tufft ut. Enligt opinionsinstitutet Ifops senaste mätning ger bara 31 procent av de tillfrågade tummen upp för Macrons insats. Det är hans lägsta siffra så här långt – och till och med sämre än vad företrädaren Francois Hollande hade vid samma tidpunkt i karriären.

Fakta: EU-valet 2019

Den 23–26 maj 2019 röstar invånarna i de då 27 kvarvarande EU-länderna om vilka som ska sitta i EU-parlamentet under kommande mandatperiod fram till år 2024. I och med att Storbritannien lämnar EU två månader tidigare minskas det totala antalet mandat från 751 till 705. För Sverige innebär dock utträdet en tillökning, då antalet svenska platser ökas från 20 till 21.

En av det nya parlamentets första uppgifter blir att säga ja eller nej till den person som EU-ländernas stats- och regeringschefer föreslår som ny ordförande för EU-kommissionen.