EU hotas utifrån och inifrån. Men motkrafter finns. Foto: Yves Logghe Foto:

Världen behöver ett starkare EU

Ledare

Ett aggressivt Ryssland, flyktingkris, klimatkris och ett inåtvänt styre i USA kräver ett enat och handlingskraftigt EU.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Tyvärr går mycket i motsatt riktning: Flera regeringar i EU flörtar med regimen i Moskva. Unionen kan inte samla sig till en gemensam politik för flyktingmottagande. Ungern och Polen rör sig i icke-demokratisk riktning. Det viktiga Storbritannien har folkomröstat för att lämna EU. I Italien har Putin-vänner, främlingsfientliga och EU-skeptiker firat valframgångar.

Men allt är inte nattsvart. I Emmanuel Macron har Frankrike fått en passionerad Europavän till president som nyligen lagt fram ett ambitiöst program för fördjupat EU-samarbete. I fredags presenterade förbundskansler Angela Merkel Tysklands nya regering bestående av krist- och socialdemokrater. Den tysk-franska pakten, som genom åren varit bärande i EU, består. Både Macron och Merkel är också tydliga i sin beslutsamhet att hålla Ryssland i schack.

Var ska Sverige vara i allt detta?

Ett vanligt svar är att Sverige gillar EU och vill se ett mer aktivt EU i alla de ovan nämnda frågorna. Riktigt så enkelt är det inte. Sverige är starkt frihandelsvänligt, driver på för en gemensam flyktingpolitik och tillhör de EU-stater som markerat skarpast mot Ryssland.

Men Sverige tillhör inte kärnan i EU. Vårt land står utanför euron och den så kallade bankunionen – det nya gemensamma regelverket för banker. Vi är inte heller med i Nato som utgör basen för den europeiska försvars- och säkerhetspolitiken.

Efter den brittiska folkomröstningen 2016 har också flera svenska partier förordat en minskning av överstatligheten i unionen. Kristdemokraterna vill att Sverige ska inta den traditionella brittiska rollen att kräva mer makt till stater på bekostnad av EU. Tillsammans med Centern och Moderaterna vill de ha ”röda kort”, en utökad möjlighet för de nationella parlamenten att stoppa förslag på ny EU-lagstiftning.

I en tid då det är viktigare än någonsin att stärka den gemensamma EU-dimensionen vill KD, C och M dra i bromsen.

Därför var det välkommet att Liberalerna förra veckan påminde om var de står. Partiledaren Jan Björklund krävde i en debattartikel i Aftonbladet att Sverige omedelbart går med i bankunionen och inför euron senast 2022. Vidare ska Sverige vara med i den europeiska åklagarmyndigheten, säga ja till europeisk koldioxidskatt, verka för bildande av ett ”europeiskt FBI” och för att öka EU:s budget, förutsatt att pengarna går till sådant som forskning och inte till jordbruksstöd.

Var och en av punkterna på listan förtjänar en närmare debatt, detaljer kan diskuteras och man behöver inte låsa sig till årtal. Men ja, bankunionen – som ännu inte är helt färdig – är i grunden en bra idé med förutsättningar till större finansiell stabilitet och riskdelning mellan länderna. Sverige bör vara en del av detta, och vi bör införa euron. Vi ska sitta med vid borden där besluten fattas.

När EU hotas utifrån och inifrån får inte de svenska EU-vännerna stå stilla. De måste växla upp, synas och höras. Och driva på för att Sverige ska börja tillhöra EU:s kärna.

Läs mer om dessa ämnen

EULedareRysslandUtrikespolitik