Tanken är att det ska bli säkrare och tryggare för berusade personer som polisen tar hand om. De ska i större utsträckning än nu läggas in för vård i stället för att läggas i fylleceller.
Tanken är naturligtvis god. Alkoholism klassas som en sjukdom och även om en person inte är alkoholist, så ger alkoholen negativa effekter på kroppen. Vid kraftig berusning är vård definitivt nödvändig, men det kan vara svårt för polisen att avgöra om personen behöver medicinsk vård eller bara behöver sova ruset av sig – som det lite slentrianmässigt heter.
I Sörmland påbörjas i höst ett projekt som ska sträcka sig över tre år. Myndigheterna har fått nästan 1,4 miljoner kronor av regeringen och de pengarna ska i ett första skede användas till att, som det heter, undersöka behoven av att strukturera om den nuvarande ordningen.
I Sörmland visar statistiken att de flesta som omhändertas för kraftig berusning läggs i fylleceller. Under första halvåret i år har knappt 4,5 procent av de omhändertagna skjutsats till vårdinrättning eller körts hem. Sett över hela landet är det nio procent som får vård direkt efter omhändertagandet.
Det kan nog konstateras, utan närmare undersökning och bara efter en titt på statistiken, att det finns ett behov av att föra fler berusade personer till vårdinrättningar. Alla parter – polisen, landstinget och kommunerna – är intresserade av att försöka hitta en lösning, vilket i och för sig var ett villkor för att få pengarna.
Men det står redan nu klart att man inom vården är skeptiskt inställd till att i ökad utsträckning ta hand om svårt berusade personer. Förutom merjobbet som fler personer till akuten innebär, är uppskattningsvis var femte berusad person aggressiv och hotfull. Det försvårar eller omöjliggör vård och i flera fall måste dessa personer antingen bevakas eller transporteras till fyllecell.
Någonstans i den utredning som projektet ska inledas med måste de ekonomiska konsekvenserna för polismyndigheten och landstinget klaras ut. Tiden får sedan utvisa om det går att förändra rutinerna i Sörmland så att den medicinska säkerheten för de omhändertagna fylleristerna ökar.
Att utredningen görs kan ses som ett, av många, exempel på vad alkoholkonsumtionen kostar samhället. Under första halvåret fick polisen i Sörmland ta hand om mer än 1 300 berusade personer. I berusningens spår finns också flera fall av misshandel eller olyckor och till detta kommer alltför ofta sociala problem, som blir märkbara i familjerna där barnen är mest utsatta.
Mot den bakgrunden borde samhället arbeta mer förebyggande för att få fler att avstå från alkohol. Trenden att unga dricker mindre är väldigt glädjande i det perspektivet. Men mycket mer kan göras i form av exempelvis att kommunerna blir mer restriktiva med att bevilja utskänkningstillstånd.