Stressen ökar i samhället. Utvecklingen har fört oss dithän att det är så mycket som vi tycker måste göras. Och till det kommer att det finns allt mer att oroa sig över.
I förra veckan skrev ungdomarna i Duveholmsgymnasiet på Kurirens Ung-sidor om den stress som ungdomar kan känna. Undersökningar visar att var tredje 16-åring har stressproblem och att åtta procent i denna åldersgrupp är så stressade att det kan jämföras med vuxna som lider av utbrändhet.
Det ska först som sist sägas att det finns olika typer av stress. Grovt kan den indelas i positiv och negativ stress. Den positiva kan vi lämna därhän; den innebär bara att individen fokuserar för att få saker och ting gjorda. Ofta är den knuten till aktiviteter som den enskilde tycker är stimulerande och roliga.
Det är den negativa stressen som ungdomarna beskriver i sina artiklar. Den skapas av en lång rad faktorer – intensivt skolarbete, hög ambition att nå goda resultat, kamraters och föräldrars förväntningar, oro inför framtiden med jobb och bostäder samt viljan att passa in.
Stressen som då skapas skiljer sig inte från den stress som många vuxna känner, om än att den orsakas av andra faktorer som hänger samman med att dels vara duktig på jobbet, dels få vardagspusslet att fungera. Också hos de litet äldre generationerna ligger strävan efter att passa in ständigt på lur.
De ännu äldre generationerna har sin oro som knyts till tankar på om omsorgen kan leva upp till behoven och en ökad ensamhet.
En stressfaktor för alla, förutom kanske för de allra äldsta, har den tekniska utvecklingen skapat. Att känna att det är nödvändigt att ständigt vara uppkopplad för att följa utvecklingen på sociala medier och att alltid vara nåbar är en känsla som inte alltid är grundad på sakliga skäl.
Vad gör man åt detta? Hur kan stressnivåerna minska? Det är avgörande frågor för den stora gruppen som inte är så stresståliga. Stress i ungdomsåren tenderar att förvärras upp i åldrarna och den kan då leda till sjukdomar av olika slag.
En åtgärd för att minska stressen skulle kunna vara att skolorna i Katrineholm – åtminstone i gymnasierna – en gång varje läsår arrangerar seminarier och gruppaktiviteter som är helt inriktade på avslappningsövningar och exempelvis yoga. Dagar när all teknik i form av telefoner, läsplattor och datorer självklart är bannlysta. Och detta skulle naturligtvis gälla både elever och skolpersonal.
Alla kommer naturligtvis inte att gilla sådana aktiviteter och en hel del skulle kanske se dem som löjliga och fåniga. Men om bara några stressbenägna individer tar till sig information och tekniker som kan sänka stressnivån är mycket vunnet för framtiden.
Skolan ska förmedla kunskap. Och kunskap om vad som är viktigt och oviktigt för den egna hälsan är viktig kunskap.