Jacob Högfeldt (M), kommunstyrelsens ordförande i Strängnäs, är en av 26 politiker som Säpo misstänker har hotats en av nu gripen 42-årig man. Foto:

Stoppa hoten mot våra politiker

Ledare

I lördags grep Säpo en 42-årig man på Arlanda, som var på väg hem från Thailand.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Han har sedan i april varit häktad i sin frånvaro, misstänkt för att i augusti och september förra året ha skickat 26 hotbrev till ministrar och andra politiker, bland annat Jacob Högfeldt (M), kommunstyrelsens ordförande i Strängnäs, samt försök till mord utomlands.

I breven har det förutom mordhot funnits ett vitt pulver, som vid analys visat sig vara ofarligt. I Högfeldts fall stod det ”Snart är du död” och brevet ledde till att kommunhuset utrymdes.

De 26 hoten utgör tyvärr inga undantag i arbetet, även om de flesta som hotas inte får vitt pulver skickat till sina arbetsplatser. Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, har andelen politiker som uppger att de har utsatts för trakasserier, hot eller våld ökat från 20 till 25 procent mellan 2012 och 2016.

Värst drabbade är riksdagsledamöter, där utsattheten under perioden ökade från 60 till 66 procent. Bland ledamöter i kommunfullmäktige har det ökat från 19 till 25 procent, och i landstingsfullmäktige från 25 till 34 procent.

Här är det dock stor skillnad beroende på uppdrag. De som är ordförande utsätts oftare än ordinarie ledamöter och kvinnliga ordföranden utsätts oftare än manliga.

Förövarna då? Majoriteten av hoten kommer inte från islamister eller höger- eller vänsterextremister, även om dessa bedöms öka. Enligt de mordhotades uppfattning är förövarna i regel förargade medborgare eller rättshaverister, i åldern 45 till 64 år, alltså något äldre än mannen som greps i helgen. Det handlar då om män som är förbannade över en förändring, som nedläggningen av en skola eller ett sjukhus.

Så var det i Västernorrland, där 19 av ledamöterna i landstingsfullmäktige som röstade för en nedläggning av BB i Sollefteå uppger att de utsattes för hat, 15 för hot och 2 för fysiska påhopp (Uppdrag granskning, 10/1). Samma sak när en kommunpolitiker i Nordmaling överfölls och misshandlades i sitt hem, efter ett beslut i barn- och utbildningsnämnden om att föreslå nedläggningar av byskolor (Sveriges Radio, 31/10-2013).

Förutom att hot och våld är illa i sig riskerar det, när det riktas mot förtroendevalda, att påverka de politiska besluten på ett sätt som inte är acceptabelt i en demokrati. Enligt Brå-rapporten uppger nästan var fjärde att hot, trakasserier och våld har påverkat uppdraget och cirka en tredjedel menar att det lett till självcensur.

Det första steget för att komma till rätta med problemet är att polisanmäla alla hot. I dag är det bara 19 procent av de utsatta som gör en polisanmälan, eftersom många anser att det är något man får räkna med när man tar på sig ett politiskt uppdrag.

Den inställningen riskerar att leda till att utsattheten normaliseras, varpå gränserna för det acceptabla flyttas. Då blir det ännu svårare än i dag att locka duktigt folk till politiken.

Läs också

( 15 st )

Läs mer om dessa ämnen

DemokratiInrikespolitikLedareOlaga hot
Relaterat