Enkäter kan ge svar på viktiga frågor. Svaren som ges kan emellertid tolkas på vitt skilda sätt och ofta på ett sätt som innebär att inga åtgärder behöver vidtas.
Ett exempel på det kan brukarenkäten som riktades till personer som har beviljats hemtjänst i Vingåker vara. Enkäten skickades ut till 150 personer och det konstateras att de flesta är nöjda med hemtjänsten även om graden av "nöjdhet" varierar beroende på vilken tjänst det gäller.
Statistiskt sett ger emellertid inte brukarenkäten i Vingåker några svar. Bortfallet i enkäten är mer än 50 procent och med en sådan undersökning kan inga relevanta slutsatser dras. Annat än möjligtvis att situationen inte alls är så bra som kan påskinas.
58 procent av de svarande är nöjda med inköpshjälpen och bara 54 procent med tvätthjälpen. I reella termer innebär det att bara ungefär en fjärdedel av dem som har hemtjänst är nöjda med dessa tjänster.
Brukarenkäter görs inte bara i Vingåkers kommun utan i alla kommuner för att politiker och tjänstemän ska få en uppfattning om hur verksamheten fungerar. Det är rätt och riktigt. Men för att enkäterna ska ha en reell mening är det väldigt viktigt att få upp svarsfrekvensen. Som i alla undersökningar är det ofta det så kallade bortfallet som är viktigt att undersöka.
Varför svarade i Vingåkers fall mindre än hälften av dem som fick enkäten? Kan det bero på att dessa tycker att det inte lönar sig att ge några synpunkter, eftersom inga förändringar sker som förbättrar kvaliteten på tjänsterna? Har ingen talat om för dem att det faktiskt är viktigt att ge sina synpunkter? Har påstötningar gjorts för att få in fler svar?
Ett sätt för politiker och tjänstemän att få en mer korrekt bild av verkligheten vore att låta engagera eleverna som går vård- och omsorgsprogrammet på Ellwynska skolan. Skolan lägger stor vikt på praktik och det vore kanske inte helt fel att låta en del av den praktiken ägnas åt att komplettera brukarenkäterna i Katrineholm och Vingåker med individuella besök och direkta intervjuer.
Framför allt bör sådana intervjubesök inriktas mot de personer som inte har svarat på enkäten och lämnat in sina svar. Självklart måste de som besöks vara informerade om och ha godkänt att ungdomarna kommer och att de ska ställa frågor om verksamheten. Dessa intervjuer kan ske i samband med att ordinarie hemtjänstpersonal gör sina besök
Fördelen med en sådan ordning är de personer som intervjuas bättre kan motivera sina svar. En annan stor fördel är att ungdomarna på vård- och omsorgsprogrammet kan utnyttja dessa intervjuer och enkäter i skolarbetet vilket breddar deras kunskaper.
Av dessa skäl vore det positivt om kontakter mellan skolan och socialförvaltningarna tas för att få till en ordning som gynnar alla – inte minst dem som brukar hemtjänsten.