Två män från Sudan på ett räddningsfartyg efter att ha räddats från en gummibåt utanför Libyens kust. Foto:

Skränhöger mot FN-avtal

Ledare

På tisdag antar världens länder ett globalt avtal om migration i marockanska Marrakech.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Syftet är att skapa ett ramverk för internationellt samarbete kring migranter, det vill säga invandrare som inte är flyktingar eller skyddsbehövande i övrigt.

De senare kategorierna invandrare skyddas av internationell lagstiftning som FN:s flyktingkonvention.

Sådant skydd ges inte till migranter enligt det ramverk som antas nästa vecka. Överenskommelsen är inte bindande utan är en sorts avsiktsförklaring för fortsatt arbete. Den handlar om sådant som att minska migranters utsatthet, inte behandla dem med rättsligt godtycke, främja deras samhällsdelaktighet i de nya länderna, motverka människosmuggling och bekämpa fattigdom som tvingar folk att lämna sina hem.

I praktiken blir detta en knuff framåt främst för vissa länder i Mellanöstern och Afrika, som har många migranter men i regel ett svagt eller inget rättsligt skydd för dem.

Av FN:s 193 medlemsländer godkände 192 avtalets sluttext i juli. Bara USA valde att stå utanför. Trump-administrationen anser att migrationsavtalet är oförenligt med USA:s suveränitet.

Inför undertecknandet har ett tiotal regeringar till – bland annat de i Ungern, Österrike, Polen, Bulgarien och Australien – gjort klart att de kommer att säga nej. De hänvisar, liksom USA, till nationell suveränitet och tycker att dokumentet uttrycker en allt för positiv syn på invandring.

Mönstret är tydligt. Det handlar i allt väsentligt om länder med tongivande invandringsfientliga opinioner och/eller främlingsfientliga partier i regeringen.

Paradoxalt nog är länder som Polen och Ungern beroende av ut- och invandring. Väldigt många polacker jobbar utomlands och utlänningar, främst runt en miljon ukrainare, arbetar i Polen.

Även Ungern har betydande arbetskraftsbrist och försöker locka högkvalificerade personer till landet.

FN-avtalet lever dock sitt eget liv i ett visst politiskt segment. Ramverket har blivit föremål för en internationell högerradikal mobilisering – från Donald Trump till den rasistiska undervegetationen till konservativa och nationalistiska regeringar i väst.

I Sverige har inte bara SD utan även en höger nära mittfåran, som Moderaterna och vissa ledarsidor, dragits med. ”Det finns ingen konsekvensanalys av vad det här ramverket innebär för svensk migrationspolitik”, säger den migrationspolitiske talespersonen Johan Forssell (M) till Expressen.

Det innebär ingenting. Ramverket är icke-bindande. För att avsiktsförklaringen ska leda till konkreta regeländringar, krävs internationell och nationell lagstiftning, som föregås av en lång process och av analyser av det slag Forssell vill ha.

Den moderata reaktionen är för övrigt rätt yrvaken. Arbetet med avtalet har pågått i två år. Under resans gång har regeringen informerat riksdagen, bland annat den 15 mars under en föredragning för utrikesutskottet. Varför är det först nu som Moderaterna kommer med sina invändningar?

Läs också

( 4 st )

Läs mer om dessa ämnen

FNLedareMigrationUtrikespolitik
Relaterat