NÀsta vecka Àr det höstlov eller lÀslov som det ocksÄ kallas. Runt om i landet arrangeras evenemang som syftar till att öka lÀsandet. I Eskilstuna har biblioteken en rad olika aktiviteter. I StrÀngnÀs kan barn bland annat delta i en skrivarworkshop eller trÀffa en författare och i Flen kan de lediga barnen bland annat lyssna pÄ spökhistorier.
Hur mĂ„nga elever som kommer att Ă€gna lovet Ă„t att lĂ€sa böcker Ă€r oklart. Men enligt rapporten Ungar & medier 2021 lĂ€ser barn och unga i nĂ€stan alla Ă„ldrar allt mindre pĂ„ fritiden â Ă€ven om mĂ„nga av dem sjĂ€lva anser att de borde lĂ€sa mer.
Den dagliga lĂ€sningen har successivt minskat under lĂ„ng tid. 2020 lĂ€ste endast Ă„tta procent av 17â18-Ă„ringarna varje dag. Bland de yngre barnen lĂ€ser visserligen fler: 2020 lĂ€ste 21 procent av barnen mellan 9 och 12 Ă„r böcker och tidningar. Men lĂ€sningen minskar: 2012 lĂ€ste 31 procent av barnen i samma Ă„ldersspann varje dag.
Det Àr inte bara pÄ fritiden som lÀsningen minskar. Enligt statistik som forskare pÄ högskolan i Dalarna tagit fram minskar lÀsningen i skolan drastiskt. 2017 lÀste inte ens hÀlften av eleverna i nian en sida sammanhÀngande facklitteratur en vanlig skoldag och 87 procent lÀste mindre Àn en sida skönlitteratur. Det finns dessutom stora skillnader mellan de skolor dÀr eleverna lÀser mycket och lite, vilket i hög grad pÄverkar likvÀrdigheten mellan skolorna.
SÄ hur pÄverkar den minskande lÀsningen eleverna? Det beror pÄ vem man frÄgar. Enligt de stora kunskapsmÀtningsstudierna: Pisa (2018) som mÀter lÀsförstÄelse bland 15-Äringar och Pirls (2016) som mÀter lÀsförmÄga bland elever i Ärskurs fyra ökar kunskaperna, och Sverige ligger mycket bra till ett internationellt sammanhang. Granskar man resultaten i Pisa-undersökningen lite nÀrmare finns det dock ett resultat som borde fÄ landets skolpolitiker och huvudmÀn att fundera ett extra varv.
Enligt en rapport frÄn Skolverket ligger svenska elever över genomsnittet för OECD nÀr det gÀller att inhÀmta information, att förstÄ, samt att utvÀrdera och reflektera. Men eleverna Àr bÀttre pÄ att inhÀmta information och pÄ att utvÀrdera och reflektera Àn de Àr pÄ att förstÄ.
Just förstĂ„else för sprĂ„ket kommer genom att lĂ€sa â mycket och lĂ€nge.
Resultaten pÄ högskoleprovets delprov i svensk ordförstÄelse visar pÄ en svagt nedÄtgÄende trend. Men det finns en viktig skillnad: nivÄn pÄ ordkunskap försÀmras bland de unga medan Àldre upplever orden som allt enklare att förstÄ.
Ord Àr makt. Att kunna förstÄ komplicerade texter handlar inte bara om lÀsförstÄelse. Det Àr ocksÄ en grund för att man ska kunna skriva och förmedla information.
Förutom den glÀdje och tröst som sjÀlva lÀsupplevelsen kan ge Àr mÄnga medborgare med en hög förmÄga att ta till sig och förmedla information en garant för ett fungerande samhÀlle och i förlÀngningen för demokratin.
LÀsningen borde dÀrför vara en prioriterad del av undervisningen. Ett lÀslov om Äret kan inte kompensera för bristen pÄ lÀsning under resten av Äret.