Varje unge borde lÀsa varje dag

Foto: Veronica Karlsson/Sörmlands media

Signerat2022-10-24 20:16
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

NĂ€sta vecka Ă€r det höstlov eller lĂ€slov som det ocksĂ„ kallas. Runt om i landet arrangeras evenemang som syftar till att öka lĂ€sandet. I Eskilstuna har biblioteken en rad olika aktiviteter. I StrĂ€ngnĂ€s kan barn bland annat delta i en skrivarworkshop eller trĂ€ffa en författare och i Flen kan de lediga barnen bland annat lyssna pĂ„ spökhistorier.

Hur mĂ„nga elever som kommer att Ă€gna lovet Ă„t att lĂ€sa böcker Ă€r oklart. Men enligt rapporten Ungar & medier 2021 lĂ€ser barn och unga i nĂ€stan alla Ă„ldrar allt mindre pĂ„ fritiden – Ă€ven om mĂ„nga av dem sjĂ€lva anser att de borde lĂ€sa mer. 

Den dagliga lĂ€sningen har successivt minskat under lĂ„ng tid. 2020 lĂ€ste endast Ă„tta procent av 17–18-Ă„ringarna varje dag. Bland de yngre barnen lĂ€ser visserligen fler: 2020 lĂ€ste 21 procent av barnen mellan 9 och 12 Ă„r böcker och tidningar. Men lĂ€sningen minskar: 2012 lĂ€ste 31 procent av barnen i samma Ă„ldersspann varje dag. 

Det Ă€r inte bara pĂ„ fritiden som lĂ€sningen minskar. Enligt statistik som forskare pĂ„ högskolan i Dalarna tagit fram minskar lĂ€sningen i skolan drastiskt. 2017 lĂ€ste inte ens hĂ€lften av eleverna i nian en sida sammanhĂ€ngande facklitteratur en vanlig skoldag och 87 procent lĂ€ste mindre Ă€n en sida skönlitteratur. Det finns dessutom stora skillnader mellan de skolor dĂ€r eleverna lĂ€ser mycket och lite, vilket i hög grad pĂ„verkar likvĂ€rdigheten mellan skolorna. 

SĂ„ hur pĂ„verkar den minskande lĂ€sningen eleverna? Det beror pĂ„ vem man frĂ„gar. Enligt de stora kunskapsmĂ€tningsstudierna: Pisa (2018) som mĂ€ter lĂ€sförstĂ„else bland 15-Ă„ringar och Pirls (2016) som mĂ€ter lĂ€sförmĂ„ga bland elever i Ă„rskurs fyra ökar kunskaperna, och Sverige ligger mycket bra till ett internationellt sammanhang. Granskar man resultaten i Pisa-undersökningen lite nĂ€rmare finns det dock ett resultat som borde fĂ„ landets skolpolitiker och huvudmĂ€n att fundera ett extra varv. 

Enligt en rapport frĂ„n Skolverket ligger svenska elever över genomsnittet för OECD nĂ€r det gĂ€ller att inhĂ€mta information, att förstĂ„, samt att utvĂ€rdera och reflektera. Men eleverna Ă€r bĂ€ttre pĂ„ att inhĂ€mta information och pĂ„ att utvĂ€rdera och reflektera Ă€n de Ă€r pĂ„ att förstĂ„. 

Just förstĂ„else för sprĂ„ket kommer genom att lĂ€sa – mycket och lĂ€nge. 

Resultaten pĂ„ högskoleprovets delprov i svensk ordförstĂ„else visar pĂ„ en svagt nedĂ„tgĂ„ende trend. Men det finns en viktig skillnad: nivĂ„n pĂ„ ordkunskap försĂ€mras bland de unga medan Ă€ldre upplever orden som allt enklare att förstĂ„. 

Ord Ă€r makt. Att kunna förstĂ„ komplicerade texter handlar inte bara om lĂ€sförstĂ„else. Det Ă€r ocksĂ„ en grund för att man ska kunna skriva och förmedla information. 

Förutom den glÀdje och tröst som sjÀlva lÀsupplevelsen kan ge Àr mÄnga medborgare med en hög förmÄga att ta till sig och förmedla information en garant för ett fungerande samhÀlle och i förlÀngningen för demokratin.

LÀsningen borde dÀrför vara en prioriterad del av undervisningen. Ett lÀslov om Äret kan inte kompensera för bristen pÄ lÀsning under resten av Äret.