Ăr det dĂ€r allvarligt ment? Nej. Sannolikt en onödig bluff.
Bokstavligt lÀst sÀger Kommunals varsel mot privata vÄrdföretags Àldreboenden (och vÄrdcentraler) detta om ÀldrevÄrden: I pÄgÄende pandemi, med personalfrÄnvaro och extrabehov av övertid och vikarier, varslas stopp för nyanstÀllningar, mertid och övertid frÄn 15 januari.
En vecka senare: allmĂ€n strejk vid, pĂ„stĂ„s det, âett stort antal Ă€ldreboenden och vĂ„rdcentralerâ. Det Ă€r en överdrift till. Strejk bland undersköterskor, som skulle drabba Ă€ldre ytterligt hĂ„rt, varslas vid en handfull boenden i Stockholm, Ăstergötland och ett par hĂ„ll till, fast inte i Sörmland.
ĂndĂ„ ser det illa ut. Och inte förskönas det av en slĂ€ng frĂ„n förbundsordförande Tomas Baudin: Gillar inte kommunerna att Ă€ldre pĂ„ grund av trilska arbetsgivare blir utan vĂ„rd? DĂ„ kan de ju Ă„terkommunalisera det hela.
Det hÀr löser nog Medlingsinstitutet snart, deras Ättonde insats sedan i november. Vad som hakat upp sig Àr hur man till privat vÄrdsektor översÀtter kommunsektorns avtal. Det senare Àr prov pÄ nÄgot Kommunals ledning med fördel kunde tala mer om, hellre Àn kampfraser pÄ ordförandenivÄ.
Kommunal vill pĂ„ goda grunder lyfta yrkes- och vidareutbildade i sin del av vĂ„rdsektorn. Som flera gĂ„nger tidigare har de rĂ€tt uppfattat var yrkesintresse och arbetsgivarintresse möts. ĂldrevĂ„rden behöver ta in anstĂ€llda som Ă€r nya i arbetslivet, utan att det blir alltför dyrt. Samtidigt behöver lönesĂ€ttningen ta hĂ€nsyn till dem som med utbildning, erfarenhet och fortbildning bygger pĂ„ sin kompetens och utvecklas i yrket.
à rligen skapas dÀrför 0,6 procents större löneutrymme för lokal, individuell fördelning bara efter utbildning, specialistkunskap, yrkesutveckling och andra sÄdana faktorer som Àr inskrivna i kollektivavtalet. PÄ ytan kan det te sig som nÄgot högre löneutveckling Àn i det normerande Industriavtalet. Men det Ästadkoms genom att det bromsas lite grann pÄ andra hÄll, sÄsom i lÀgstalönerna för nyanstÀllda.
Hur detta ska överföras till privat drivna Ă€ldreboenden â alltsĂ„ en smalare verksamhet med fĂ€rre yrken och undergrupper Ă€n kommunsektorn i stort â har det blivit oenighet om. Gissningsvis finner Medlingsinstitutet att i företag med bara Ă€ldrevĂ„rd blir det mest likvĂ€rdigt med motsvarande del av övrig arbetsmarknad om arbetsgivarparten fĂ„r godta att det kostar nĂ„got mer Ă€n i genomsnittet i kommunsektorn.
Medlingsinstitutet Àr en utmÀrkt inrÀttning, som brukar lyckas bra. Men trygg förvissning om att institutet ordnar saken kan locka till att spela duktig med överhÀftiga varsel. En ordförande som söker uppmÀrksamhet kan, riskfritt för egen del, elda pÄ ilskan i ovidkommande delar av samhÀllsdebatten.
LÄt bli det! Men tala gÀrna om hur Kommunal gÄng pÄ gÄng visar skicklighet i att nÄ lösningar som gynnar medlemmarnas yrkesintressen. SÄ Àr det Àven i uppslutningen ihop med Metall, bakom PTK:s och Svenskt NÀringslivs nya, konstruktiva huvudavtal.