Att antibiotika biter kan vara skillnaden mellan liv och död. Och som Apotekarsocietetens vd Karin Meyer skriver: Snart riskerar vi att stå där utan detta starka vapen eftersom en växande antibiotikaresistens gör att dagens antibiotika håller på att förlora sin kraft (Svenska Dagbladet, 5/7).
Det är i sig inga nya uppgifter. Men samtidigt som rapporteringen om det allvarliga läget har varit ganska intensiv på senare år, är det som om konsekvensen av att antibiotika allt oftare inte fungerar inte riktigt vill sjunka in, trots att siffrorna talar sitt tydliga språk.
Cirka 33 000 människor i Europa dör varje år på grund av antibiotikaresistens. Globalt uppskattas antalet vara runt700 000. Om inget drastiskt görs är WHO:s prognos att tio miljoner dör år 2050. Alltså nästa hela Sveriges nuvarande befolkning.
Problemen handlar om allt från blodförgiftningar där bakterierna utvecklat motståndskraft, så att patientens ben eller armar måste amputeras, till att folk dör av lunginflammationer, tbc-sjuka tynar bort, gonorrésmittade inte kan botas och att medicinska ingrepp som kirurgi är förenade med betydligt större risker än i dag (SVT, 6/11-2018).
Som Amina Mohammed, vice generalsekreterare för FN, uttryckte saken i våras: ”Antimikrobiell resistens är ett av de största hoten mot världssamfundet. Den här rapporten visar på djupet och omfattningen av de åtgärder som behövs för att motverka dess uppkomst och skydda ett helt sekel av medicinska framgångar”. (TT, 30/4)
Precis som i klimatfrågan är lösningen global och det räcker inte att göra en sak. För det första måste den felaktiga användningen av antibiotika minska och åtgärderna för att hindra smittspridning på sjukhus bli bättre. Vidare behöver antibiotikaanvändningen inom djurindustrin strypas och nya antibiotikasorter tas fram, även om det kanske inte är ekonomiskt lönsamt att fokusera på en medicin som, när den väl finns, ska användas så lite som möjligt.
Det betyder att många sjukhus och djuruppfödare i världen behöver tänka om, vilket alltid är en jobbig process. Men – och det är viktigt att komma ihåg: alternativet är värre.