När Sverige fick allmän rösträtt beror på hur man definierar allmän. Därför finns det många datum som är värda att uppmärksamma.
Ett är dagens för 100 år sedan. Då fattade riksdagen det första beslutet om att ändra grundlagen så att också kvinnor fick rösta.
Även om det redan då behövdes två riksdagsbeslut för att ändra en grundlag ansågs reformen vara klar i och med det första klubbslaget. Alltså den 24 maj 1919. Och hösten 1921 fick Sveriges kvinnor för första gången rösta och kandidera i ett riksdagsval.
Sedan dess har kvinnlig rösträtt varit en icke-fråga och med tiden har allt fler svenskarfått sina demokratiska rättigheter tillgodosedda. Från fängelsekunder och socialbidragstagare på 1930- och 40-talet, till att man 1989 slutade omyndigförklara vuxna människor.
I dag är det inte rätten att rösta som är den stora frågan. Det är helt andra saker som gör att en del europeiska valresultat inte bottnar i folkdjupet.
Ta det pågående EU-valet. Sist det begav sig var valdeltagandet i unionen knappt 43 procent och även om Sverige slog nytt personligt EU-rekord 2014, när 51 procent begav sig till vallokalerna, är den europeiska trenden vikande. På en del håll var siffrorna under 20 procent och dessa länders parlamentariker har således förhållandevis svag demokratisk legitimitet.
Därmed inte sagt att någon fuskade. Nivån på valdeltagandet hänger generellt ihop med hur många som brukar delta i ett lands nationella val. I Sverige är dock benägenheten att rösta betydligt lägre i EU-valen, vilket sannolikt beror på att det är svårt att se kopplingen mellan den egna rösten och förändringar i verkligheten, trots att cirka 40 procent av våra nya lagar har sitt ursprung i EU.
En annan sak som skaver är röstsiffrorna i vissa delar av befolkningen. Enligt Myndigheten för tillgängliga medier var valdeltagandet bland personer som omfattas av LSS 43 procent i riksdagsvalet 2010, medan det för hela svenska folket var det dubbla. En liknande underrepresentation finns i utsatta områden, vilket visar att det behövs mer information på lätt svenska till intellektuellt funktionshindrade och stöd till nyanlända om hur valsystemet fungerar.
Angående EU-valet finns det ingenting att anmärka på kring traditionella mediers rapportering inför själva valdagen. Just nu görs satsningar med debatter, utfrågningar, personporträtt och reportage.
Här är det snarare den vardagliga rapporteringen mellan Europaparlamentsvalen som behöver förbättras, än den EU-bevakning som blommar upp vart femte år.
Ett tredje problem, som även EU varnar för, är risken för spridning av falsk information (P1-morgon, 20/5). Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap märktes ingenting allvarligt i samband med förra årets riksdagsval, bortsett från en smutskastningskampanj som ska få Sverige att framstå som instabilt. Däremot vet vi att Ryssland vill slå in kilar i EU-samarbetet för att göra unionen svagare och i år har EU höjt valsäkerheten, vilket är bra.
För lika viktigt som att alla vuxna har rätt att rösta och att de i praktiken har möjlighet att göra det, är att de känner att deras röst spelar roll och inte minst att demokratiska val genomförs på ett schysst, transparent och rättssäkert sätt.