C pekar på rätt sak men har fel lösning

Foto: Fotograf saknas!

Signerat av Susanne Nyström2019-07-04 16:05
Detta är en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

Av tradition håller flera partier ekonomiska seminarier under Almedalsveckan. Men när det på torsdagen var Centerns tur valde de att döpa om träffen till landsbygdsekonomiskt seminarium.

Låt oss kalla det för ett statement, där Annie Lööf (C) inledde med att berätta det alla redan vet, men som många politiker på riksplanet helst vill blunda för: Ju högre skattesats en kommun har, desto sämre är i regel den offentliga servicen. Inte för att kommunpolitikerna lägger skattepengar på fel saker, även om det förekommer, eller för att medborgarna röstar fram olika lokala styren med skilda ideologiska utgångspunkter och prioriteringar.

Skillnaderna i kommunalskatt grundar sig framför allt i att kommuner har väldigt olika förutsättningar, både vad gäller avstånd och demografi. En del är stora med få invånare, i andra bor många på liten yta. En del har färre i arbetsför ålder i förhållande till antalet barn och äldre, i andra gäller motsatsen.

Det gör att samma skattesats ger olika stora intäkter per invånare, vilket bland annat är tänkt att åtgärdas med det kommunala utjämningssystemet.

Problemet är att det inte räcker. Därför har kommuner som är stora till ytan, där antalet i arbetsför ålder är få, i regel betydligt högre skatter än små, välbärgare kranskommuner till storstäder. Det vill Centern, vilket de meddelade på torsdagen, kompensera för genom att höja grundavdraget på inkomstskatten för landsbygdsbor.

Lösningen känns så där. Om grundproblemet är att de som betalar högst kommunalskatt får undermålig service är inte den bästa medicinen ett riktat avdrag, utan att dels se över det kommunala utjämningssystemet som ska kompensera för kommunernas skilda förutsättningar. Dels höja de generella statsbidragen till kommuner och regioner så att de ökade kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård inte behöver finansieras med att pressa upp inkomstskatten.

Det betyder att det är bättre att använda pengarna till att öka servicen än för att göra en riktad skattesänkning. Boende i glesbygd är trots allt i regel framför allt besvikna på att den offentliga servicen är otillräcklig över lag. Inte på att den är otillräcklig i förhållande till om kommunalskatten är 30 eller 35 procent.

Signerat

SusanneNyström