Tillfälligt inhyrda står fortfarande för var tjugonde personalkostnadskrona i Region Sörmlands sjukvård. Det går något åt rätt håll, enligt den senaste prognosentill regionstyrelsen. Men bolagen som hyr ut inhoppande läkare och sköterskor har för mycket att göra. De förblir ett symptom på att en del inte står rätt till med lönebildning och skattesystem – på sina håll inte heller med vården som arbetsmiljö.
Annars är budgetuppföljningen för länets sjukvård inte märklig. Det uppskattade underskottet 20 miljoner är nålpengar i en åttamiljardersbudget. Mer slående är hur det personaldominerade partiet Vård för pengarna skiftat från ihållande kritik till belåten förnöjsamhet sedan de blivit en del i en styrande majoritet.
Regionens verkliga utmaningar syns bättre när blicken lyfts till nationell nivå. Ett snabbt ökande antal äldre över 80år ger mer att göra för sjukvård och kommunal äldreomsorg. Mycket av de mer påtagliga inrikespolitiska samhällsproblemen har – till skillnad från de globala och säkerhetspolitiska – att göra med brist på arbetskraft.
Att det kommer att behövas fler arbetande i vården av sjukliga och skröpliga äldre borde inte överraska. Det har i årtionden förutsetts att vårdbehövande äldre nu skulle bli mycket fler, efter att den utvecklingen tillfälligt stannat upp efter 1990.
Det är ändå en slående beräkning finansdepartementet gjort, och som Magdalena Andersson (S) presenterat, av vad åldersutvecklingen gör för personalbehovet i de välfärdssektorer där finansieringen går via landsting och kommuner.
De skulle fram till 2026 behöva dra till sig mer än halva ökningen av sysselsatt arbetskratt. Det gäller vid oförändrad standard och personaltäthet i utbildning och vård. I pengar pekar det mot att de här kostnaderna fram till 2026 stiger med cirka 13 miljarder mer per år än intäkterna av oförändrade landstings- och kommunalskatter.
En skattereform behövs, som bidrar till fler i arbete, större näringsliv och starkare skattebaser – men som också ger plats för att staten successivt avlastar landsting och kommuner en del kostnadsbördor.
Sjukvården har långt mer möjligheter än kommunal hemtjänst och äldreboenden att hålla tillbaka personalbehovet med medicinsk teknik, mer effektiva och förebyggande arbetssätt samt ekonomiska drivkrafter som styr mot att vården verkligen gör rätt saker.
Det får inte vara mer ekonomiskt attraktivt att söka sig till bekvämare tjänster, där patienter är mer välanpassade, mindre sjuka, mindre åldrade och mindre socialt utsatta – eller rentav bara hörs av på telefon och i nättjänster. I Region Sörmland som i andralandsting behöver man inte bara hålla ögonen på att lönesättning och ersättningar till vårdcentralerna styr åt rätt håll. Skattesystemet borde bli mer till hjälp och mindre till stjälp, i att ge utbyte i lön efter skatt för kvalificerade och tunga vårduppgifter.
Att gå från kvalificerad tjänst i landsting eller större privat vårdgivare till att uppträda som fåmansföretagare i något nischföretag, kanske med hyrläkare, borde inte få förbli ett sätt att flytta över en del av sin verkliga arbetsförtjänst till att deklareras som särskilt lågbeskattad ”kapital”-inkomst.