Så står det på ett svartvitt fotografi från förra sekelskiftet, som just nu cirkulerar i sociala medier, föreställande en familj med många barn, varav det yngsta ligger i en kista. Samma meddelande ska även, enligt osäkra uppgifter, finnas i väntrummen på en del vårdcentraler i Tyskland.
Budskapet är tydligt: Vaccin håller människor vid liv. Utebliven vaccinering dödar.
Inte bara vid enstaka tillfällen. Varje dag avlider 260 barn under fem år av mässlingen, vilket är fler än som dör i trafikolyckor eller aids.
I ett land som Sverige, med god tillgång till sjukvård, avlider dock ”bara” några promille av dem som blir sjuka. Det låter kanske inte som särskilt många. Låt oss därför göra ett räkneexempel.
Innan mässlingsvaccinationen infördes på 1970-talet insjuknade 30 000 till 50 000 människor årligen, främst barn. Om vi utgår ifrån att antalet hade varit detsamma i dag, trots befolkningsökningen, betyder det att mässlingsvaccinet lågt räknat räddar mellan 50 och 100 liv varje år.
Den siffran är lätt att glömma, eftersom den inte syns. Därför är det inte särskilt konstigt att det är här, i västvärlden, där svåra infektionssjukdomar blivit så ovanliga att ingen längre har vett att frukta dem, som vaccinationsmotståndet ökar.
På många sätt påminner inställningen och dess orsaker om hanteringen av försvarsbudgeten. Den som fullt ut förstår hur många liv som under århundradenas lopp har avslutats alldeles för tidigt av invasioner och epidemier, tänker inte tanken att banta ner försvaret eller låta barnen hoppa över vaccinationssprutan.
Men den lyxen kan man bara kosta på sig om man tar freden och friskheten för givna, vilket många i Sverige gör. Därför har vi just nu ett utmärglat försvar, samtidigt som vi precis som flera andra länder i Europa upplever en växande vaccinationskritisk trend. Det märktes så sent som i början av veckan, när flera medier rapporterade om ett misstänkt mässlingsutbrott i Stockholmsområdet, där två vuxna och fem små barn insjuknat sedan i januari.
I dagsläget vet man inte varifrån smittan kommer. Däremot vet man att ifrågasättande av vaccin inte sker i vakuum.
En starkt bidragande orsak är en artikel som publicerades i en brittisk medicintidskrift i slutet av 1990-talet, där det drogs kopplingar mellan mässlingsvaccination och autism. Trots att uppgiften dragits tillbaka lever skrönan kvar, och den som söker på internet hittar många sajter, som verkar trovärdiga och professionella, som sprider propagandan.
Det är typexempel på det som numera går under begreppet ”alternativa fakta”, där inget är sant och därför heller inget är falskt. Om vaccin är bra eller dåligt beror på den egna upplevelsen.
Problemet är att den alternativa uppfattningen kan kosta liv. Ska föräldrar behöva börja begrava sina mässlingsdöda barn för att trenden ska brytas?