Robin och hans bror Christian Karlsson pekades ut för mordet på fyraåriga Kevin. Bröderna var fem respektive sju år gamla när undersökningen pågick. När bröderna tillfrågades på presskonferensen i Stockholm hur det kändes att gå genom livet och tro att de hade dödat Kevin, svarar de olika. Robin säger att han aldrig levt med tron att han gjort det. Hans äldre bror Christian har däremot tvivlat på sin skuld. Det finns nu inga tvivel kvar om att de är oskyldiga till mordet på Kevin,är budskapet på konferensen.
SVT-dokumentären ”Dokument inifrån: Fallet Kevin” som de senaste tre onsdagarna sänts på bästa sändningstid är anledningen till att bröderna sitter framför mikrofoner från bland annat Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sveriges Radio och Expressen. Dokumentären och fallet har fått ofantlig och förnyad medial uppmärksamhet. Utan uppmärksamheten är det möjligt att bröderna inte skulle ha fått någon chans till en ny förundersökning.
Videosekvenserna visar två pojkar som förhörsunder många och långa möten. De förhördes minst 30 gånger under två månaders tid. Ett av förhören pågår i över fyra timmar och föräldrarna fick inte närvara nämnvärt.
Flera av frågorna som ställs till pojkarna är ledande, de pressas till att berätta hur de dödade Kevin och var de lämnade kroppen. En av skandalerna är att det vid inget av förhören närvarar något juridiskt ombud. Föräldrarna till Robin och Christian litade under förundersökningen fullt ut på att alla involverade myndigheter har gjort allt rätt. Under förundersökningen gick de båda bröderna från att behandlas som vittnen till att vara huvudmisstänkta. Detta menar deras nuvarande advokat Thomas Olsson. Därmed hade barnen behövt juridiska ombud redan 1998 till att vägleda föräldrarna och pojkarna i en ytterst utsatt situation.
Men även hur pojkarna utreddes är eländigt och direkt skadligt för barn och utredningen i sig själv. Vid utredning av barn är det viktigt att förhören sker så fort som möjligt efter händelsen för att minnena ska vara färska. Mötena bör vara få, innehålla många pauser och bestå av korta sessioner för att barnet inte ska bli trött och tappa fokus. Ledande frågor ska undvikas och det är viktigt att barnet måste få möjlighet attbeskriva med sina egna ord. Risken finns annars att berättelsen påverkas av utredaren.
Det är alltså viktigt att utredaren utgår från barnets fria berättelse. Utredaren kan så klart ställa följdfrågor på det som är oklart men barn i så unga år bör rimligtvis inte pressas på det vis som videsekvenserna visar i dokumentären.
Det arbete som gjorts i samband med dokumentären har gett Christian och Robin en del sinnesro i och med att båda nu är övertygade som sin oskuld. Att Kevinfallet nu omprövas är av godo. För att behöva se hur pojkarna blev behandlade är, för att använda Robin Dahléns egna ord, bedrövligt.