Det intrycket har vi vÀl alla. Hade inte klimathotet skÀrpt kraven pÄ sparsamhet och förÀndring hade resultaten sett riktigt skapliga ut, med tanke pÄ att vi Àr fler invÄnare och reser mer.
Totala utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser frĂ„n transportsektorn i Sverige har, omrĂ€knade för att motsvara koldioxid, minskat, men bara med nio procent, frĂ„n 1990 till 2015. Det sĂ€ger Sveriges senaste detaljspĂ€ckade klimatredovisning till FN. ĂndĂ„ Ă€r det fler bilar och lĂ€ngre strĂ€ckor som körs. Ăkande trafik har bromsat nedgĂ„ngen. Till mĂ„let koldioxidfri fordonsflotta Ă€r det lĂ„ngt. UtslĂ€ppen frĂ„n svenskars myckna flygande utomlands Ă€r dessutom inte medrĂ€knade.
Intrycket att bilindustrin har mer att göra men ÀndÄ Ästadkommit rÀtt mycket leder oss dessvÀrre vilse. Det syns nÀr blicken lyfts, till fler lÀnder och vÀrldsdelar.
IndustrilÀndernas samarbetsorgan för energi, IEA, spottar ut massor med tankevÀckande, ofta oroande statistik om fossil energi, elström och utslÀpp. I 2017 Ärs sammanfattning har de med ett diagram för energiÄtgÄng per passagerarkilometer i 19 medlemslÀnders trafik, dels 2000, dels 2014. TÄgen har blivit effektivare. Men för personbilarna har energiförbrukningen per passagerarkilometer inte minskat. Den har tvÀrtom ökat nÄgra procent!
Hur gÄr nu det ihop? NaturvÄrdsverket redovisar ju att bensinbilars förbrukning per mil minskat frÄn 0,83 till 0,55 liter per mil under tiden 2000-2014. Fast det Àr nya bilar. Verklig trafik Àr inte samma sak. IEA:s siffror för bilar omfattar VÀsteuropa, Nordamerika, Japan, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland. Men nÄgra lÀnder fattas, som Danmark, Norge och Belgien. Tjeckien Àr ensamma med frÄn forna öst.
Vad det hela visar Àr det alltför vanliga. I miljö- och klimatpusslet finns mÄnga bitar som ser bra ut en och en. Helheten Àr ÀndÄ fortfarande att det görs för lite, och att för fÄ lÀnder gör ens en del av vad de borde.
Det behövs mer sparande och effektiviseringar, och Ànnu mer av teknikskiften och omprövning av sÄdant som ger mycket utslÀpp men Àr mindre nödvÀndigt. DÄ krÀvs mer, inte mindre, internationell samverkan. De som gÀrna slÄr sönder samarbetsformer kan göra vÀl sÄ mycket skada som de som förnekar hela klimatfrÄgan.