Ledare: Snålare bilar räcker inte

Det intrycket har vi väl alla. Hade inte klimathotet skärpt kraven på sparsamhet och förändring hade resultaten sett riktigt skapliga ut, med tanke på att vi är fler invånare och reser mer.

Totala utsläpp av växthusgaser från transportsektorn i Sverige har, omräknade för att motsvara koldioxid, minskat, men bara med nio procent, från 1990 till 2015. Det säger Sveriges senaste detaljspäckade klimatredovisning till FN. Ändå är det fler bilar och längre sträckor som körs. Ökande trafik har bromsat nedgången. Till målet koldioxidfri fordonsflotta är det långt. Utsläppen från svenskars myckna flygande utomlands är dessutom inte medräknade.

Intrycket att bilindustrin har mer att göra men ändå åstadkommit rätt mycket leder oss dessvärre vilse. Det syns när blicken lyfts, till fler länder och världsdelar.

Industriländernas samarbetsorgan för energi, IEA, spottar ut massor med tankeväckande, ofta oroande statistik om fossil energi, elström och utsläpp. I 2017 års sammanfattning har de med ett diagram för energiåtgång per passagerarkilometer i 19 medlemsländers trafik, dels 2000, dels 2014. Tågen har blivit effektivare. Men för personbilarna har energiförbrukningen per passagerarkilometer inte minskat. Den har tvärtom ökat några procent!

Hur går nu det ihop? Naturvårdsverket redovisar ju att bensinbilars förbrukning per mil minskat från 0,83 till 0,55 liter per mil under tiden 2000-2014. Fast det är nya bilar. Verklig trafik är inte samma sak. IEA:s siffror för bilar omfattar Västeuropa, Nordamerika, Japan, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland. Men några länder fattas, som Danmark, Norge och Belgien. Tjeckien är ensamma med från forna öst.

Vad det hela visar är det alltför vanliga. I miljö- och klimatpusslet finns många bitar som ser bra ut en och en. Helheten är ändå fortfarande att det görs för lite, och att för få länder gör ens en del av vad de borde.

Det behövs mer sparande och effektiviseringar, och ännu mer av teknikskiften och omprövning av sådant som ger mycket utsläpp men är mindre nödvändigt. Då krävs mer, inte mindre, internationell samverkan. De som gärna slår sönder samarbetsformer kan göra väl så mycket skada som de som förnekar hela klimatfrågan.