Det gör dem till bÄde trevligare och mer realistisk lÀsning. SÄ var det med budgetförslaget frÄn S och M i Katrineholm i torsdags, liksom med landstingsmajoritetens förslag tidigare i den veckan. Floran av relativt smÄ, specialdestinerade och villkorliga statsbidrag i den statliga budgeten redovisas givetvis i kommun- och landstingsbudgetar, men utan de ÄthÀvor det kunde ha blivit om sammansÀttningen av lokalt och regionalt styre hade varit densamma som i regeringen i Stockholm.
De stora utmaningarna i kommunernas ekonomi ligger dock pĂ„ ett annat plan. Detta redovisas med all tydlighet, om Ă€n i det finstilta, i Katrineholms kommuns budgethandlingar. BĂ„de bland de Ă€ldre och bland barnen Ă€r det större Ă„rskullar pĂ„ gĂ„ng i verksamheter som alltid Ă€r personal- och kostnadskrĂ€vande. Födelsetalen lĂ„g i Katrineholm under Ă„ren före 2012 kring 370 barn per Ă„r. men efter 2012 har de legat pĂ„ 410-420 barn om Ă„ret. FrĂ„n 2018 slĂ„r det igenom i grundskolan â och senare i gymnasiet.
Vare sig detta eller den ökning som nu Ă€r pĂ„ gĂ„ng av Ă€ldre â i de Ă„ldersgrupper dĂ€r behovet av kommunal Ă€ldrevĂ„rd brukar bli stort â Ă€r ett lokalt Sörmlandsfenomen. Ă lderssammansĂ€ttningen pĂ„verkar ofrĂ„nkomligen de offentliga utgifterna och behovet av att ta ut skatter. Ăkade födelsetal och invandring innebĂ€r samtidigt en möjlighet att slippa de drastiska pĂ„frestningar pĂ„ vĂ€lfĂ€rden som vĂ€ntar â i bland annat Japan och nĂ„gra lĂ€nder pĂ„ den europeiska kontinenten â dĂ€r en ensidigt Ă„ldrande befolkning kan vĂ„lla vĂ€ldiga ekonomiska obalanser.
Det Ă€r Ă€ndĂ„ sĂ„ att befolkningsutvecklingen â i likhet med det farligare sĂ€kerhetspolitiska lĂ€get â fĂ„r konsekvenser för de större skattepolitiska frĂ„gorna, och understryker vikten av att skattesystemet reformeras en del, för att förbĂ€ttra företags- och arbetsklimatet. Om inget sĂ„dant görs och allt fortsĂ€tter som under innevarande mandatperiod driver landet mot en vĂ„g av kommunalskattehöjningar pĂ„ Ă„tskilliga hĂ„ll, med kommunerna snarare Ă€n sjukvĂ„rden som sĂ€rskilt utsatta. Det Ă€r lĂ€ttare att hantera detta om skattehöjningar sker hos staten, dĂ€r de kan kombineras med en skattereform som Ă€ven sĂ€nker skattesatser och stimulerar arbetsmarknad och företagande. Om man pĂ„ det sĂ€ttet Ă„stadkommer en viss ökning av kommunernas statsbidragsfinansiering Ă€r det klart att föredra framför att kommunalskatterna â en marginalskatt pĂ„ alla arbetsinsatser â lyfts uppĂ„t.
Katrineholm har en officiell ambition att gĂ„ vidare mot 40000 invĂ„nare â efter de 34000 som varit mĂ„let och nu uppnĂ„tts tack vare de invandrare kommunstyrelsens ordförande sĂ„ ofta och sĂ„ gĂ€rna gnĂ€llt över. En period med ganska mĂ„nga investeringar stĂ„r för dörren. Diskussionerna i kommunledningen inför budgetförslaget har rimligen skett mot en bakgrund av att trycket uppĂ„t pĂ„ kommunalskattesatsen ökar igen. Den lite mĂ€rkliga jabben frĂ„n Göran Dahlström (S) mot Lars HĂ€rnström (M) om att den senare hade varit inne pĂ„ att höja skatten kan ha sin bakgrund dĂ€r, Ă€ven om det pĂ„ presskonferensen var en skĂ€mtsamhet.
Inför valrörelser Àr det frestande att undvika de svÄrare ekonomiska avvÀgningarna, sÀrskilt dÄ partibröderna pÄ riksplanet Àr sÄ inriktade pÄ att följa de uppkörda hjulspÄren och tala illa om varandra, fast de i Katrineholm Àr sÄ sams. SÄdant som en "vision" om "en konstgrÀsplan i varje vÀderstreck" Àr en lÀttvindigare sak att tala om, eller att pensionÀrer ska slippa betala pÄ bussar just sommaren före valet.
Efter valdagen infinner sig ÀndÄ alltid den ekonomiska verkligheten.