Totalskada är inte bara namnet på Helena von Zweigbergks nya roman, det är också en term lånad från försäkringsbranschen. Kort sagt är det juristlingo för en skada som är så omfattande att den är irreparabel.
Romanen ”Totalskada” handlar om Agneta, en snart 60-årig röksugen kvinna som befinner sig någonstans på det äktenskapliga sluttande planet. När hennes argentinske man sedan 30 år har jagat hare ska hon tillaga djuren och sätter då eld på hela bohaget. Katastrofen är ett faktum. Huset brinner upp och allt är förstört.
För Helena von Zweigbergk är detta utgångspunkten där hon kan ställa sig frågor om vad som händer när våra saker och vårt hem försvinner från den ena dagen till den andra.
– Jag hörde talas om en sådan här situation för många år sedan och har tänkt på den och jag tycker det är väldigt intressant med frågan, vem blir man när allt runt omkring en försvinner, säger Helena von Zweigbergk.
Hon har själv inte varit med om någon eldsvåda men har nyligen separerat från sin make, författaren Bengt Ohlsson, och således blivit av med sin bostad. Något hon för tillfället håller på att lösa genom att befinna sig i en alldeles hysteriskt stressig situation som inte bara innebär rågade flyttlass utan även att lansera en ny bok samtidigt som hon tillbringar förmiddagarna med att läsa in den till talbok.
Hon frågar sig vidare:
– Och om allt skulle försvinna, skulle man då välja om samma sak igen? Om ditt hus brann ner, skulle du bygga upp det eller göra något annat? Det här gäller även förhållanden. När den här katastrofen händer så kommer folk fram och visar sig, när man inte har en massa saker runt omkring som distraherar. Att allt blir rent runt omkring, säger hon.
Jag läste i en intervju med dig att ”Totalskada” handlar om dina egna rädslor. Vilka är det, vad är du mest rädd för?
– Jag har katastrofskräck, en rädsla att allt ska brinna upp eller att allt ska tas ifrån mig. Jag är ensamstående, har ett fritt yrke, då kan man känna att man bara är ett benbrott bort från katastrofen, det är en sorts utsatthet, säger Helena von Zweigbergk.
Precis som i hennes genombrottsroman ”Ur vulkanens mun” från 2008, där ett par åker till Sicilien med ett kasst förhållande i botten, så finns ett närmast kvävande och växande främlingskap mellan makarna i ”Totalskada”.
– Det blir lätt så när två människor hamnar i en sorts kris. I det här fallet är det ett par som varit ihop väldigt länge. Någonstans på vägen slutar man bråka, men också att prata med varandra. När man var yngre kunde man slåss för saker och ting och det kan man sluta göra när man är lite äldre. Man orkar inte helt enkelt, säger Helena von Zweigbergk.