Den 20 februari 1054 sägs vara dödsdagen för Jaroslav I, storfurste i Kievriket och Novgorod.
På den tiden var Kiev ett betydande rike, med nära band till Sverige. Vikingarna, som for i Österled för att handla (och säkert slåss också), passerade Novgorod och Kiev på sin väg till Konstantinopel. Novgorod, i dag en liten, men ännu vacker stad med otaliga, lökkupolsprydda kyrkor, var länge en betydande handelsort.
Även i Ukrainas huvudstad Kiev minner vackra kyrkor och kloster om en svunnen storhetstid. Men det är nog inte dessa fantastiska byggnader, eller spännande historia, som de flesta tänker på när de hör namnet Ukraina.
Snarare överskuggas bilden av det lågintensiva krig, som fortfarande pågår i landets östra delar. Kievriket ses både som Ukrainas och Rysslands ursprung, och i denna gemensamma historia, som förstås mytologiserats och tolkats av olika grupper, finns kanske också en del av konflikten mellan Ryssland och Ukraina. För en rysk nationalist, är Ukraina en del av fosterlandet.
Man önskar att denna gemensamma historia i stället kunde vara en källa till förbrödring, och att handel snarare än örlog ska förena Sverige med både Ryssland och Ukraina.