Det var 2016 och uttalandet väckte givetvis munterhet. Ska det vara sittförbud på vissa allmänna platser?
Samtidigt ligger det en hel del i påståendet. I västvärlden har rökandet sjunkit kraftigt på senare år, samtidigt som stillasittandet har ökat, och studier från Karolinska institutet pekar på samband mellan just långvarigt sittande och exempelvis diabetes, fetma, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Livsstilsprofessor Mai-Lis Hellenius går så långt att hon hänvisar till australiensiska forskare som menar att för varje timme vi sitter stilla framför en dator eller skärm förkortar vi vår livslängd med i snitt 22 minuter. Det är lika mycket som om man röker ett paket cigaretter om dagen (KIT, 10/5-2016).
Även om siffrorna sannolikt är en uppskattning som kan diskuteras, är svenska folkets inaktivitet ett av de största folkhälsoproblemen just nu och det gäller även barn. En ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar att det aldrig har varit så få skolungdomar som röker och dricker alkohol som i dag, och färre än tidigare dricker läsk och äter godis dagligen.
Enligt Isabelle Benfalk, förbundsordförande för Ungdomens nykterhetsförbund, är en av anledningarna till minskningen att många umgås via internet. Då försvinner delar av det sociala trycket att dricka alkohol (SVT, 23/1).
Tyvärr kombineras den positiva drog- och sockertrenden med att mellan- och högstadieelever sitter mycket stilla. Bland de 15-åriga tjejerna är det bara nio procent som rör på sig i tillräckligt stor utsträckning – alltså en timme om dagen – vilket påverkar kondition, balans, styrka, BMI, sömnkvalitet och koncentrationsförmåga.
Det är i sig ingenting nytt. Men även om ungdomarna har varit alldeles för stillasittande sedan mätningarna startade i början av 2000-talet, går det inte att bortse ifrån att unga, som Isabelle Benfalk säger, ägnar allt mer tid framför datorn eller med mobilen i handen, och att det i regel betyder att de är inomhus. Därmed försvinner mycket av den potentiella vardagsmotionen, som kan handla om att leka med kompisar eller promenera eller cykla till skolan.
Om det senare ska ändras räcker det dock inte att barnen sliter sig från skärmarna. Därutöver behöver städer planeras så att de främjar fysisk aktivitet. Det kan handla om att bygga cykelbanor, men även om att se till att barn generellt har säkra vägar mellan hem och skola, så att fler föräldrar vågar låta dem ta sig däremellan själva, i stället för att skjutsa.
Dessutom bör skolan satsa på rörelse i största allmänhet. Dels genom mer skolidrott. Dels genom att se till att barnen är aktiva på rasterna med lekar och bollspel.
Alternativet är en generation som på många sätt har bättre förutsättningar än någonsin förr, både ekonomiskt och socialt. Det finns ingen anledning att det inte även ska gälla rent fysiskt.