Nästan var femte elev går ut grundskolan utan att vara behörig till gymnasiet. Foto:

När det bästa blir det godas fiende

Ledare

Ibland är det skillnad på teori och praktik.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

I teorin är det en bra idé att alla gymnasieprogram är treåriga och att studenterna som inriktar sig inom exempelvis bygg, el och omvårdnad får grundläggande högskolebehörighet. Inte enbart för att alla ska kunna studera vidare, utan för att det aldrig är fel att höja sina kunskaper inom matematik, engelska, svenska, historia, religion, samhällskunskap, naturkunskap och idrott och hälsa innan man ger sig ut i arbetslivet.

I praktiken blev reformen, som infördes på 1990-talet, lyckad för en del. Men inte för alla.

I dag hoppar en tredjedel av tonåringarna av gymnasiet eller går ut med ofullständiga betyg. Med ett sådant facit spelar det ingen roll hur välmenande och genomtänkta de treåriga programmen är. Eleverna tar ändå inte del av hela paketet, och alla kommer inte att göra det oavsett hur mycket resurser som sätts in för att underkända ska bli godkända.

Det är här de borgerliga partiernas senaste utbildningspolitiska utspel, som presenterades tidigare i veckan, kommer in i bilden. I stället för att alla ska tvingas in på treåriga program ska de som vill kunna gå tvååriga yrkesutbildningar med få teoretiska inslag. Det betyder inte att dagens treåriga yrkesprogram tas bort. De kompletteras bara med ytterligare alternativ och det är trist att regeringen med gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) i spetsen är så negativ.

För tvärtemot vad hon säger till Dagens Nyheter är Svenskt Näringsliv inte emot förslaget – de välkomnar det. Inte heller är det här utbildningar ”som leder rakt in i en återvändsgränd”.

Två års studier som resulterar i en komplett examen inom ett yrkesområde som är efterfrågat på arbetsmarknaden, är väsentligt bättre än att hoppa av en treårig utbildning, och därmed sakna papper på att man har teoretiska och praktiska kunskaper på gymnasienivå.

Dessutom ska yrkesutbildningarna efter viss prövning vara öppna för de cirka 17 procent av 16-åringarna som efter nio år i grundskolan inte är behöriga till gymnasiet. I dag går de ofta på introduktionsprogrammet, varifrån de flesta inte lyckas ta någon examen.

Jämför det med att som 15-åring få hjälp av en kunnig studievägledare, som stödjer dig genom att hitta en utbildning som matchar dina styrkor och intressen. Och därefter gå en utbildning och få en kompetens som arbetsgivarna skriker efter.

Om det är några som hamnar i en återvändsgränd i dag är det just dessa elever. För dem har det bästa – att ta studenten från ett treårigt gymnasieprogram – blivit det godas fiende. Med det här förslaget kan de i stället ta en yrkesexamen och snabbt komma ut i arbetslivet, för att senare, om de vill, läsa in teorin på Komvux, om de tänker studera på universitet eller högskola.

Som Anna Ekström påpekar vet vi ”att de som har en fullständig gymnasieexamen får bättre arbete och ett bättre liv”. Det håller inte att neka var tredje ung människa den framtiden.

Läs också

( 15 st )

Läs mer om dessa ämnen

LedareGymnasievaletInrikespolitikskola och utbildning
Relaterat