Fem miljoner kronor som majoriteten i landstinget Sörmland anslagit till en utredning om hur personalen bättre ska möta patienterna har fått fart på oppositionen.
Det finns skäl att tro att den politiska majoriteten i landstinget – Socialdemokraterna, Folkpartiet och Miljöpartiet – börjar känna sig pressade inför valet. I höstas kom man överens om att lägga 50 miljoner kronor på att korta köerna i vården. Pengarna var en återbetalning från ett försäkringsbolag och belastade inte budgeten.
Köerna har kortats, men med hur mycket är ännu inte klart. Patienter har skickats till andra landsting och inhyrda team har opererat på länets sjukhus. Dessa lösningar kostar stora pengar. Och en fråga återstår – har köerna kortats permanent eller kommer de snart att börja byggas upp igen eftersom ingenting förändrats i grunden?
Den frågan hinner inte få något svar före valet, vilket majoriteten nog har räknat med. I valrörelsen kan den hävda att den sett till att korta köerna.
Nyligen gick majoriteten ut med beskedet att landstingsdirektör Jan Grönlund ska utreda hur vårdpersonalen ska få bättre tid med patienterna. Fem miljoner kronor får utredningen kosta. En första, officiell, avrapportering ska ske i augusti, lagom till den mer intensiva fasen av valrörelsen.
Detta fick oppositionslandstingsrådet Magnus Leivik (M) att mer eller mindre gå i taket. Han menar att majoriteten med landstingsrådet Åsa Kullgren (S) i spetsen spelar för galleriet. Genom personalenkäter, arbetsplatsträffar och träffar med fackliga organisationer ges redan nu en tämligen klar bild av vårdpersonalens situation.
Magnus Leivik har troligen rätt. Majoriteten kan mycket väl ha gjort en politisk strategisk bedömning och lagt den som grund för beslutet. I höstas bildades nämligen ett nytt parti som ställer upp i landstingsvalet – Vård för pengarna.
Partiet bildades av vårdpersonal i Nyköping och mycket talar för att denna utmanare kommer att kunna störa de etablerade partierna. Ett parti där företrädarna bättre än andra känner situationen väcker förtroende hos väljarna i en högre utsträckning än framför allt partierna som ingår i majoriteten. Den har ju inte precis gjort sig känd för att förbättra vården i länet.
Alltså gäller det för majoriteten att visa väljarna att också den kan. När fem miljoner kronor har spenderats lär det finnas tillräckligt många svar som kan ge majoriteten en någorlunda god grund att stå på när de möter väljarna i höst. Ett svar som dock inte ges är vilka arbetsuppgifter som landstingsdirektören får prioritera bort för att utredningen ska bli klar.
Debatten inför landstingsvalet blir mycket intensivare än tidigare valår. Det är bra – vården är ett ämne som engagerar väljarna, men som inte alla gånger får det utrymme som ämnet förtjänar i valdebatten.