Skolans betydelse ska inte underskattas. I klassrummen lĂ€r sig barn och unga att lĂ€sa, skriva, rĂ€kna. Kunskap om samhĂ€lle, historia och natur inhĂ€mtas och lĂ€rs in. Inte heller ska man förminska det sociala sammanhang som eleverna fĂ„r vara del av i skolan. Riskerna för att hamna snett, i kriminalitet eller knark, minskar ocksĂ„ drastiskt med genomgĂ„ngen grundskola och gymnasieutbildning. Chanserna att hitta jobb och ha en egen inkomst ökar â och med det följer sjĂ€lvstĂ€ndighet och frihet vĂ€rd att slĂ„ vakt om.
DÀrför Àr den del i Tidöavtalet som handlar om skolpolitik viktig att granska. Politiken som kommer ur det har betydelse för mÄnga unga.
Precis som med mycket annat i avtalet finns det skrivningar som Àr konkreta, annat Àr grumligt andra Àr grumliga. Bland mÄlen finns det sÄdant som mÄnga andra partier ocksÄ skulle kunna stÀlla sig bakom. Det Àr kunskapsresultat som ska lyftas, arbetsron i klassrummen ska förbÀttras, oseriösa aktörer i skolsystemet ska motarbetas. De vaga formuleringarna vaga formuleringar om att "utveckla rÀtten att vÀlja skola och tillvarata mÄngfalden av utförare" skulle i och för sig riskerar att sticka i en del friskolemotstÄndares ögon.
Tidöpartierna vill att det ska bli fler speciallÀrare och fler elever i sÀrskilda undervisningsgrupper, utökade studietider, lovskola och obligatorisk lÀxhjÀlp för elever som behöver det. SÄdant kostar pengar. Och i dessa svÄra tider Àr det pengar som kan vara svÄra att fÄ fram. Vissa skolor kan ocksÄ ha svÄrt att locka rÀtt och kompetent personal till just sin lands- eller lÀnsdel.
Samtidigt Àr det viktigt att detta grumliga inte döljer sÄdant som Àr vÀsentligt. Skolpengen Àr en sÄdan sak. Vad regeringens och SD:s förslag pÄ en "likvÀrdig" och "nationellt bindande skolpengsnorm" egentligen betyder Àr oklart. TÀnker de göra nÄgot Ät den del i skolpengens utformning som gör att fristÄende skolor har konkurrensfördelar som de kommunala saknar? SÀrintressen i delar av friskolebranschen fÄr inte prioriteras över de allmÀnna.
FrÄgan Àr ocksÄ hur vÀl detta "bindande" rimmar med det kommunala sjÀlvstyret och kommunalt budgetarbete.
SÄ har vi detta med köerna. Dagens skolsystem tillÄter skolor att anvÀnda sig av köer som sÄllning nÀr det Àr fler sökande Àn platser. Det gynnar barn till infödda och vÀlutbildade förÀldrar. LÄngt innan det Àr dags för skolstart kan de sÀtta sina barn i rÀtt skolkö. Familjer som invandrat till eller nyligen flyttat inom Sverige Àr i praktiken utelÄsta frÄn populÀra skolor. För att rÄda bot pÄ denna orÀttvisa bör köerna skrotas. BÀttre urvalskriterier vid fulla platser vore dÄ nÀrhetsprincip, syskonförtur eller lottning.
Men vad man kan utlÀsa i Tidöavtalet finns det inte nÄgra sÄdana planer. Regeringen och SD vill behÄlla köerna som gallringsverktyg. I stÀllet för att skrota köerna ska man korta de allra lÀngsta betydligt. Det lÄter mer som biljettslÀpp Àn en antagningsprocess till nytt skolÄr eller ny termin.
Det Àr dÀremot klokt av Tidöpartierna att föreslÄ att skolvalet ska bli obligatoriskt.
Men dÄ rÀcker det inte med informationskampanjer. Ska förÀldrar kunna vÀlja skola Ät sina barn krÀvs det att insynen ocksÄ i friskolorna Àr stor. DÀrför Àr det en bra idé att som Tidöpartierna föreslÄ förbÀttrad insyn i friskolorna.
I dag gÀller inte offentlighetsprincipen i dessa verksamheter. Betyg och en del annat Àr tillgÀngligt. Men nÄgon verklig insyn Àr det inte frÄgan om, Àven om det handlar om nÄgot sÄ viktigt som utbildning bekostad av skattebetalare.
Och egentligen borde det vara sjÀlvklart att offentlighetsprincipen ocksÄ borde gÀlla i verksamheter som bedriver offentliga tjÀnster sÄsom vÄrd eller undervisning. Visserligen Àr inte friskolor myndigheter, men de Àr myndighetsutövare. Det Àr dÀrför inte avlÀgset att dessa skulle kunna diarieföra och ge allmÀnheten tillgÄng till pÀrmar och kopior pÄ handlingar. AffÀrsstrategier och vinstprognoser kan sekretessskyddas av konkurrensskÀl.
Men Tidöpartierna avfÀrdar en sÄdan ordning i avtalet. Och det kan ligga nÄgot i att mindre friskolor skulle ha svÄrt att kunna upprÀtthÄlla en sÄdan administration. Det alternativa förslaget som partierna kallar "insynsprincip" kan, trots sin nu luddiga formulering, kanske göra jobbet bra nog. Men dÄ mÄste det vara en uttömmande lista pÄ vilka uppgifter som friskolorna ska tillhandahÄlla för allmÀnheten, eller överlÀmna till en myndighet som lyder under offentlighetsprincipen.
NÀr vÀl lagförslag tas fram Àr det viktigt att se sÄ inte viktiga saker som berör Àgande, resultat och pengaflöden undkommer insyn.
Eller som Eskilstuna-Kurirens tidigare chefredaktör Hans Schöier formulerade det: âDĂ€r makt utövas mĂ„ste öppenhet rĂ„daâ.