MÄnga svenska kommuner brottas med krympande befolkning. Barnafödandet har tappat i tempo samtidigt som invandringen till Sverige stryps.
Kommunerna i vÄr del av Sörmland genomgÄr samma förÀndring. VingÄker och Flen har lÀnge kÀmpat med röda eller vÀxlande befolkningssiffror. PÄ senare Är har Àven Katrineholm tappat i invÄnarantal.
Förra Ă„ret var Sveriges folkökning den lĂ€gsta pĂ„ 20 Ă„r â Ă€ven om riket klarar sig bĂ€ttre Ă€n stora delar av EU. Hur lĂ€nge detta hĂ„ller i och vilka konsekvenser detta fĂ„r för vĂ€lstĂ„nd och vĂ€lfĂ€rd Ă€r svĂ„röverskĂ„dliga, men att det i flera sektorer skriks efter kompetens och personal Ă€r ett faktum. Inte minst inom Ă€ldreomsorgen ser vi hur en allt Ă€ldre befolkning med ökade personliga samt medicinska behov och fĂ€rre invandrare Ă€r en matematik som inte gĂ„r ihop.
I det lÀget bedriver regeringen en invandringsfientlig politik som riskerar förstÀrka problemen inom bÄde nÀringsliv och offentlighet.
Krav för arbetskraftsinvandring och försvÄrande av asylinvandring har förverkligats och mer Àr pÄ ingÄng. Senast i veckan hurrade migrationsministern Maria Malmer Stenergard (M) över att Sverige berÀknas bli ett utvandrarland för första gÄngen pÄ 50 Är, det vill sÀga att fler mÀnniskor nu flyttat frÄn Sverige Àn flyttat hit. SÄ fattig har migrationsdebatten blivit.
Förvisso beror delar av bortfallet pÄ att myndigheterna rensat i registren. De som i Är registreras som utflyttade kan ha lÀmnat Sverige för flera Är sedan.
PÄ onsdagen förbytte dock regeringens företrÀdare glÀdjetjut mot grymtande. Utredningen "Stöd till invandrares utvandring" som tillsattes av regeringen för snart ett Är sedan lÀmnade dÄ över sitt betÀnkande till migrationsministern. Och slutsatserna Àr inte vad TidögÀnget önskat. DÀr M och SD vill se politiska förslag som kraftigt ökar Ätervandringen frÄn Sverige, av ett sÄdant slag som finns i Danmark, fick de inte ut mycket av det som radats upp i "slottsavtalet".
Den sÀrskilda utredaren och forskaren Joakim Ruist gör klart att nyttan med kraftigt höjda bidrag för Ätervandring i dansk tappning och riktade till fler invandrare Àn idag Àr nÀra nog noll.
Den danska modellen skulle inte intressera sĂ€rskilt mĂ„nga individer. Beroende pĂ„ bidragets storlek och omrĂ€knat till svenska förutsĂ€ttningar skulle det handla om en ökning med 300â 700 Ă„tervandrare per Ă„r. Idag Ă€r det fyra personer Ă„rligen som lĂ€mnar Sverige med nuvarande utvandrarbidrag.
De direkta offentliga utgifterna hade förvisso inte ökat kraftigt. Men eventuella ekonomiska vinster av att locka nÄgra ur landet med bidrag Àr smÄ och riskerar slÄ mot integrationen av invandrare.
Ruistutredningen bedömer att det finns en risk "att en sĂ„dan signal verkar negativt pĂ„ mĂ„lgruppens vilja â och syn pĂ„ sina egna möjligheter â att bli en integrerad del av det svenska samhĂ€llet". Enkelt uttryckt: Den som kĂ€nner sig utpekad som ett samhĂ€llsproblem blir mindre motiverad att integrera sig, bĂ„de ekonomiskt och socialt. SĂ„dana negativa effekter skulle inte bara Ă€ta upp eventuella vinster utan Ă€ven skada samhĂ€llsekonomin.
SÄdana slutsatser kan vara svÄra att svÀlja för de partier som satsat det mesta av sitt politiska kapital pÄ invandringen som den stora samhÀllsbelastningen. Det blir inte lÀtt att vrida sig ur invandringsmotstÄndets struptag. Men nödvÀndigt nÀr vÀl insikterna sjunkit in.