Christer Sundqvist (M), bygg- och miljönämndens ordförande, gjorde rätt, men av fel anledning.
Det är alltid jobbigt med förändring. Det kan handla om allt från att man gör slut med sin partner till att de ställt mjölken på ett nytt ställe i mataffären. Men efter ett tag så vänjer man sig. Man kanske till och med kommer fram till att ens gamla partner inte var så toppen som man trodde, eller att det är betydligt smidigare att ta mjölken nära kassan.
Känslorna kring det nya torghuset i Katrineholm är många. Och de är ofta av karaktären: Varför skulle den dumma personalen flytta på min mjölk, den har ju alltid stått på samma ställe!
Det senaste kapitlet i denna saga handlar om den nya uteserveringen som nu blivit godkänd för byggnation. Centerpartiet rasar mot godkännandet. Hälften av deras kritik är fullständigt orimlig. De jämför matgästerna som kommer att sitta på uteserveringen med djur i en djurpark. Det är så klart tramsigt och ovärdigt. Men den andra hälften av deras kritik är betydligt mer potent, nämligen att det inte har gått rätt till när beslutet fattades. Någonting som Christer Sundqvist (M), ordförande i bygg- och miljönämnden berättade om för tidningen.
”Tegelstaden och Joans hade i ett tidigt skede lämnat in en skiss som visade hur man ville ha det. De hade fått ett muntligt besked att det inte skulle vara några problem med få det godkänt, men sedan hände saker under beredningen. Eftersom de hade fått ett informellt okej tyckte vi att det skulle vara så, det hade känts konstigt att säga nej.” Säger han.
Kommunen sysslar med myndighetsutövning och ska inte hålla på med "informella okej". Saker måste prövas ordentligt, självklart står det politikerna fritt att gå emot tjänstemännens bedömning. Men att göra det för att man i förhand lovat en aktör ett visst utfall i en process är under all kritik.
Tjänstemännens skäl till att föreslå ett avslag på bygglovet var nämligen ganska svaga. Deras argumentation byggde till stora delar på att förslaget strider mot den befintliga detaljplanen, att uteserveringen hamnar nära fontänen och att det förstör siktlinjen till resecentrum.
Så här ska den tilltänkta uteserveringen se ut.
Att detaljplanen behöver ändras är ganska naturligt om man godkänner ett nytt bygglov. Att kommunen behöver ändra ett dokument är i sig inte ett särskilt bra skäl att avslå ett bygglov. Hur nära fontänen man tycker att det är rimligt att en uteservering kan ligga är en smaksak. Men tre meter ger fortfarande gott om utrymme att passera emellan. Varför man skulle behöva se busshållplatserna på andra sidan vägen, och hur det varken skulle hjälpas eller försvåras av en uteservering när det redan står ett massivt hus där är en fråga som lämnas obesvarad av förvaltningen.
Sverige drivs framåt av dem som vågar satsa, de som ser potential, där andra ser ett kargt och vindbitet torg. Men även om en av kommunens viktigaste uppgifter är att agera möjliggörare till drivna entreprenörer betyder inte det att man kan frångå grundläggande regler.
Det är bättre att göra rätt från början. På så sätt äventyras inte en bra satsning på grund av – i bästa fall – slarv.