Länsförsäkringar har förstås rätt

Ledare

Länsförsäkringar kommer att säga nej till att försäkra nya hus vid kusten, där Länsstyrelsen varnat för att skaderisk vid högvatten förvärras av väntade klimateffekter.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Men varför uppfattas det som en nyhet? Det är inget konstigt att den som vill bygga hus i ett utsatt läge med hög och troligen stigande skaderisk inte ska kunna sprida ut den riskkostnaden på hundratusentals andra försäkringskunder. Många slags risker kan hanteras med graderade premier, men det finns gränser där det riktiga i sund försäkringsverksamhet blir att säga nej. Sådana hus går då inte att belåna. Fastighetsförsäkringen är lånevillkor, och det som inte går att belåna går inte att bygga, om det är en bostad eller en företagslokal med något värde att tala om.

Så länge det bara gäller kusten, framför allt strandtomter i Sydsverige finns en förklaring till försäkringsbolags skärpta uppmärksamhet. I större delen av landet är det ännu en hel del landhöjning efter senaste istid. Men sedan länge är den obetydlig i söder eller har vänts i viss landsänkning. Flera kustområden är mer utsatta för vindar och högvatten vid stormlågtryck, och vid en del stränder gör erosion att hus kan komma i farozonen.

Till det kommer att tidigare prognoser omprövas vad gäller sakta stigande havsyta på grund av inlandsisars avsmältning och att varmare havsvatten ökar i volym. Om detta går fortare, och en hel del tyder på det, får fler områden längre norrut vid Östersjön inte längre en landhöjning som är större än havsnivåns successiva höjning. Då byggande och kommunikationer planeras för att användas i hundratals år är det något som kommuner, fastighetsägare och försäkringsbolag behöver tänka på.

Vid Mälaren är man sedan länge van vid att sjöytan sakta lyfts uppåt över havsytan. Om den utvecklingen med tiden vänds i sin motsats påverkas planeringen för kritiska lägen där hårda vindar, lågt lufttryck och snösmältning kan vålla översvämning på flera håll och skada viktiga kommunikationsleder, särskilt vid Mälarens utlopp. En statlig utredning för några år sedan innehöll allvarliga varningar, även om oron var långt större för katastrofrisk vid kraftigt högvatten i Vänern. Pågående ombyggnader mellan Gamla Stan och Södermalm i Stockholm har bland annat att göra med säkerhetsförbättringar vid högvatten. Förhoppningsvis tar man till med extra marginal.

Länsförsäkringar har tydligen uppfattat att länsstyrelser avråder från byggande på grund av stranderosion och stigande havsnivå, men att en del kommuner antar planer och ger bygglov i alla fall. Så borde det inte gå till. Det finns internationella exempel, bland annat i södra USA, på omfattande byggande av fritidshus och turistanläggningar i starkt utsatta lägen där karibiska orkaner med våldsamma högvatten medför en avsevärd och tilltagande risk för miljardskador. Detta tycks vara en del av förklaringen till globalt ökande försäkringsskador på grund av naturkatastrofer.

Sådant lättsinne bör vi se upp för, även om det är lindrigare faror på våra breddgrader. Kommuner och försäkringsbolag bör hålla emot och tänka långsiktigt när frestelserna är stora att lägga värdefulla byggnader för nära attraktiva men utsatta stränder. Det gäller i hög grad också vid vattendrag och en del insjöar, där hårda regn och snösmältning kan vålla sällsynta, men högst förödande högvatten.

Läs också

( 2 st )

Läs mer om dessa ämnen

ByggnationKlimatförändringarLedareMiljö
Relaterat